Sörmland
Underbemanning och svårigheter att rekrytera personal har under flera år satt ett hårt tryck på röntgenklinikens medarbetare. Väntetiden till magnetkamera (MR) har stundtals varit oacceptabelt lång och patienternas ilska har inte sällan gått ut över personalen.
– Det var ganska skakigt och kanske inte så trivsamt att arbeta här alla gånger. Det ska jag inte hymla om, men det känns som vi är på rätt väg. Det ser bra mycket bättre ut i dag än för bara drygt ett år sedan. Då hade vi 17 vakanta tjänster på radiologen och väldigt långa köer. Sedan dess har vi anställt 14 nya röntgensjuksköterskor och i dagsläget har vi tre vakanser, säger Peter Björk.
Han tog över som tillförordnad verksamhetschef för radiologen på Mälarsjukhuset och Kullbergska för knappt två år sedan och har sedan dess fokuserat på att nå full bemanning.
– Vi söker medarbetare mer aktivt än tidigare och då framförallt röntgensjuksköterskor, som det råder brist på i hela landet. Vi jobbar såväl med att locka tillbaka tidigare medarbetare som att knyta upp blivande sjuksköterskor och timanställa vikarier. Röntgenvärlden är liten och efterfrågan på personal överstiger vida utbudet, säger han.
Andra åtgärder för att korta kötiderna och bättra på arbetsklimatet har varit att förändra scheman och flytta över vissa arbetsuppgifter från sjuksköterskor till undersköterskor.
Nyköpings lasarett vittnar också om utmaningarna i att rekrytera ny röntgensjuksköterskor till sin radiologavdelning.
– Vi har svårt att locka med lön i dessa spartider och vi märker att många väljer att utbilda sig och arbeta som sjuksköterska i stället. Då kan de lättare hoppa mellan kommunen och landstinget som arbetsgivare, säger Helén Söderberg, vårdenhetschef på Nyköpings lasarett.
De har i dagsläget två vakanser på radiologen, men det är i dagsläget oklart om de har medel att tillsätta platserna.
– För drygt ett år sedan gjorde vi om arbetsschemat. Vi tog bort jourberedskap och bemannade upp med permanent personal även nattetid. Det innebär att vi värderar nattjänstgöring högre än tidigare. Vi har även i högre grad försökt individanpassa schemaläggningen och det är bitar som fallit väl ut hos personalen på radiologen, säger vårdenhetschefen Helen Utsi.
I takt med att metoderna utvecklas för att ställa mer förfinade diagnoser inom radiologin ökar också remissflödet.
– Det är i slutändan positivt för patienterna. Ju bättre diagnostiken blir desto säkrare blir behandlingen. Vi har satsat hårt på att utveckla ett mer länsgemensamt samarbete för att ge alla sörmlänningar bättre och mer jämlik radiologisk vård, säger Peter Björk.
Har radiologen blivit en attraktivare arbetsplats?– Ja, det skulle jag säga. Den medarbetarenkät vi gjorde, från perioden november 2017 till november 2018, visar på det. Det gäller för kliniken i sin helhet, men det finns fortfarande områden och arbetsgrupper som har potential att bli ännu bättre och det fokuserar vi på nu.
Med nästan full bemanning på radiologen har väntetiden till magnetkamera för undersökningar av lägst medicinsk prioritet gått från ca 7 till 2 månader på drygt ett år.
– Avdelningens sjunkande sjukfrånvaro och en kraftigt minskad övertid är andra positiva effekter av att personalstyrkan snart är fulltalig, säger Peter Björk.
Sedan flera år har landstinget Sörmland finansierat sjuksköterskors vidareutbildning i kompetenshöjande syfte. En subvention som Peter Björk tycker är vettig då radiologen, som utför 200 000 undersökningar om året, är den klinik som har högst patientflöde på Mälarsjukhuset.
– Det märks att det blivit bättre bemanningsmässigt än för några år sedan och det är så klart bra. Vi har många patienter och de vill ha hjälp så snabbt som möjligt, säger röntgensjuksköterskorna Caroline Gustafsson och Maria Lindblom.
De har båda två arbetat på Mälarsjukhusets radiologavdelning sedan mitten av 1980-talet och säger sig trivas i både med- och motgång.
Vad behövs för att fler ska välja att utbilda sig till röntgensjuksköterska?– Pengar betyder en hel del, men även ett bra schema med vettiga arbetstider. Det sistnämnda har förbättrats avsevärt på senare år och det gör mycket att ha färre timmar när man går på nattschema. Kortare arbetstid gillas alltid, säger de.
ClarisseAkimana utbildade sig till röntgensjuksköterska i Örebro och har arbetat på akutröntgen på Mälarsjukhuset sedan hon blev klar med utbildningen för två år sedan.
– Det var en studiekompis som var här på praktik som tipsade mig att söka. Det gjorde jag och det känns helt rätt. Jag fick bättre ingångslön här jämfört med Stockholm. Schemat är bra och jag har ett bra gäng som jag arbetar med, säger hon.