Han föddes med ett blåsljud på hjärtat, men det var först när Micke Sandström mönstrade inför militärtjänsten i slutet av 80-talet hans hjärtfel upptäcktes.
– Jag fick gå på årliga kontroller en tid, sen vartannat år. Jag var 41 när de 2012 konstaterade att min aorta utvidgats, och avancerade röntgenundersökningar visade att förändringarna var så pass allvarliga att en operation var nödvändig.
Ett tungt besked att få. Och för Micke var situationen extra speciell eftersom han och hans sambo väntade sitt första barn. Operationen bokades in till någon vecka före förväntad förlossning.
– Det var mycket tankar att processa där. Skulle jag behöva operera hjärtat? Jag var ju inte någon gammal gubbe med ett tufft liv bakom mig. Och precis innan jag skulle bli pappa dessutom? Jag tyckte liksom inte att det här kunde handla om mig. Det tog ett tag att ta in alltihop, och jag fick mycket information att läsa och möjligheten att både ensam och tillsammans med Jenny få prata igenom alltihop.
– Av läkaren förstod jag att den operation jag behövde göra var stor men att den görs relativt ofta, och att hjärtsjukdomar av olika slag drabbar alla åldrar och alla kategorier människor. Även på små barn kan man tvingas göra den här operationen. Jag insåg att jag hade förstått allt bättre om jag varit mer insatt i mitt hjärtfel från början.
Operationen flyttades fram två månader så Micke kunde vara med vid Konrads födsel och hinna vara en helt närvarande pappa i sonens första tid hemma. Sedan följde en jobbig konvalescens efter många timmars operation – som gick bra. En hjärtklaff byttes mot en i metall och en bit av Mickes aorta togs bort och ersattes av ett konstgjort stycke kroppspulsåder i gore tex.
– De sågar upp revbenen och öppnar upp hela bröstkorgen, så det är klart det tog tid att komma igen. Men när jag läkt ihop fick jag börja med rehab, för hjärtat och så småningom konditionsträning för lungor och hela kroppen. Jenny fick ta mycket av vardagen hemma och mina föräldrar var också ett stort stöd. Som nybliven far var det tufft att inte få lyfta Konrad. Det var både en jättekul och jobbig tid, och det tog närmare ett år innan jag var tillbaka i normal form.
I dag mår och lever Micke precis som vanligt, det som påminner honom om att han har två lite udda material i bröstkorgen är ärret, att han behöver äta waran, blodförtunnande läkemedel, livet ut och gå på regelbundna kontroller – samt ett ständigt tickande. Han skrattar.
– Ja metallklaffen ger mig ett tickande hjärta. Det händer att folk frågar om det är en klocka som tickar nånstans. Det var lite jobbigt i början, men man vänjer sig och jag tänker inte längre på det. Kanske kunde man ta jobb som mänsklig metronom, nu när delar av min bransch är rätt tvärdöd.
Under tiden för barnafödande och operation bodde familjen i Stockholm. När Konrad växt till sig lite och Micke, som ursprungligen kommer från Umeå, fått tillbaka sina krafter, började de längta efter en större bostad. Valet föll på Jennys hemstad Eskilstuna. Härifrån utgår Mickes egen firma. Som mångårig fotograf och filmare har han ägnat mycket tid på teatrar, operahus – och inte minst på konserter och festivaler, jobbat för såväl arrangörer som artister, reklambyråer och andra uppdragsgivare. Idén föddes om att få artister att signera hans bilder, som sedan kunde auktionera ut till förmån för Hjärt-Lungfonden.
– Det var i samband med operationen jag tog kontakt med fonden. Jag kände att jag ville göra något för att bidra till en ökad medvetenhet kring hjärtfel. Kunde jag upplysa allmänheten om vad jag gick igenom kanske jag också kunde hjälpa till att samla in pengar till forskningen.
Så här långt har elva konsertfoton av bland andra Thåström, Håkan Hellström, Neil Young och Patti Smith auktionerats ut och inbringat sammanlagt 71 000 kronor. Alla tillfrågade artister har tackat ja.
Han har dessutom tillsammans med Hjärt-Lungfonden drivit flera andra insamlingsprojekt, bland annat i form av utställningar. I en visade Micke bilder på och berättelser kring ett antal hjärtsjuka svenskar i åldrarna 0-80 som han rest runt och fotograferat.
– I dag förstår jag hur tämligen vanligt det ändå är med hjärtsjukdomar och hur viktigt det är med kunskaper och forskning.