Mohammad Rajabi är dömd till 14 års fängelse och blir villkorligt frigiven om ett år.
Mordet på Göran Möller och mordförsöket på hans fru vid Granliden i Arboga, Västmanland den 16 augusti 2016 är ett av 2000-talets mest uppmärksammade rättsfall.
Parets dotter Johanna Möller fälldes för såväl mordet som mordförsöket, trots att hon inte höll i kniven, och dömdes till livstids fängelse.
Mohammad Rajabi, den vid brottstillfället 18-årige man som i praktiken utförde handlingarna och som erkänt de bestialiska brotten, dömdes för mord och mordförsök till 14 års fängelse.
Hur många år Johanna Möller kommer att tillbringa på kriminalvårdsanstalt, för närvarande i Ystad, är oklart. Hon har ännu inte fått straffet tidsbestämt.
Johanna Möller har inte fått sitt livstidsstraff tidsbegränsat.
Om exakt ett år, den 27 december 2025, kan Mohammad Rajabi bli en fri man. Då är han 27 år och kommer att ha avtjänat två tredjedelar av strafftiden och ska han enligt gällande rättsordning bli villkorligt frigiven.
Under verkställigheten på Tidaholmsanstalten söder om Skövde har Mohammad Rajabi, till skillnad från Johanna Möller, skapat få rubriker.
De kontroverser som varit har handlat om att Mohammad Rajabi önskat längre telefonsamtal med sin mamma i Iran. De tio minuter långa samtal, en gång i månaden, som beviljades ansåg Mohammad Rajabi inte vara tillräckliga.
"Jag har bara min mamma och jag är orolig. Tack!", vädjade han hösten 2018.
Här på Tidaholmsanstalten avtjänar Mohammad Rajabi sitt straff.
Av ett beslut från våren 2024 framgår även att Mohammad Rajabi haft en kvinnlig vän som beviljats tillstånd att besöka honom på anstalten.
Kriminalvården sa dock nej till att låta kvinnan ringa till Rajabi, vilket han överklagade.
Mohammad Rajabi skrev att han och kvinnan blivit mycket goda vänner.
"Då han har begränsad möjlighet till nära kontakt med familj och omvärlden är samtalen med henne betydelsefulla. Kommunikationen är av betydelse dels för att minska isoleringen som ett frihetsberövande innebär, dels för att underlätta återgången till ett liv i frihet. (Kvinnan) är den enda person han känner i Sverige utanför murarna. Hon kan hjälpa honom med återanpassning", står det sammanfattat i överklagan.
Huruvida det är aktuellt med någon återanpassning till det svenska samhället är dock oklart.
Enligt domen ska Mohammad Rajabi som kom till Sverige 2015 och sökte asyl utvisas på livstid efter avtjänat straff. Han är medborgare i Afghanistan men säger sig aldrig ha varit där.
Redan 2018 insåg domstolen att det kan bli svårt att utlämna den dömde mördaren, som har erkänt sina brott.
"Visserligen är situationen i Afghanistan orolig i dag. Vilka förhållanden som kommer att råda där vid den tidpunkt när Mohammad Rajabi blir föremål för villkorlig frigivning och det blir aktuellt att verkställa ett utvisningsbeslut kan inte överblickas nu", står det i domen.
Vid årsskiftet 2024/2025 har situationen inte förändrats till det bättre. Det verkställighetshinder som stoppat ett flertal utvisningar till bland annat Afghanistan föreligger alltjämt.
Den 31 augusti stängdes Sveriges ambassad i Kabul, Afghanistan. Det är dagsläget uteslutet att Mohammad Rajabis utvisning kan genomföras nästa år.
Svenska staten, genom utrikesdepartementet, avråder sedan 2006 från alla resor till Afghanistan, och sedan 2021 uppmanas alla svenskar som befinner sig där att lämna landet. I slutet av augusti 2024 stängdes Sveriges ambassad i huvudstaden Kabul.
I flera decennier har Afghanistan präglats av krig och konflikt.
"Sovjetisk invasion, milisvälde, talibanstyre och amerikanska bombningar har lagt ekonomi och infrastruktur i ruiner. Miljoner afghaner är på flykt", beskriver oberoende Utrikespolitiska institutet (UI).
Mohammad Rajabi i rättssalen tillsammans med sin försvarare Lars Jähresten i bakgrunden.
Advokat Lars Jähresten försvarade Mohammad Rajabi vid tings- och hovrättsförhandlingarna.
Han berättar att kontakten har fortsatt.
– Vi pratar i telefon lite då och då. Han berättar hur det är på fängelset och lite så där, men vad som sägs är mellan oss.
Lars Jähresten, Mohammad Rajabis advokat.
Enligt Lars Jähresten har Mohammad Rajabi en föraning om vad som väntar om ett år.
– Enligt domen ska han ju utvisas men utan att vara expert på migrationsrätt så är det fortfarande stopp för utvisningar till Afghanistan. Antingen släpps han och får vara kvar i Sverige i frihet, i avvaktan på att utvisningen kan genomföras eller så tas han i förvar. Jag tror inte att han någonsin kommer att kunna utvisas till Afghanistan.
Vad tror han själv?
– Enligt Rajabi kommer han att tas i förvar. Han ska ha hört det av personal på Tidaholm.
Kan det bli så att han blir kvar på Migrationsverkets förvar tills de 14 åren passerat, och kanske ännu längre om utvisningen fortfarande inte kan verkställas?
– Jag hoppas att det inte blir så för det vore inhumant om han skulle tvingas sitta i 14 år, när regeln är att man ska friges efter två tredjedelar av strafftiden.
Ser du någon möjlighet att han släpps fri om ett år?
– Jag kan faktiskt inte uttala mig om det i dag. Hör av dig i sommar eller nästa höst. Då kommer jag att ha att mig in i saken. Han lär få en advokat genom Migrationsverkets försorg och blir jag förordnad så har jag lovat att jag ska hjälpa honom, säger Lars Jähresten.
På en presskonferens för knappt två månader sedan presenterade migrationsminister Johan Forssell (M) flera förslag till förändringar som kommer att beröra Mohammad Rajabi och andra i hans kategori.
Migrationsminister Johan Forssell (M) när han tagit emot promemorian "Inhibition av verkställigheten – en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinder" av utredaren Dag Stegeland.
Detta efter en snabbutredning som regeringen beställt och som Dag Stegeland ansvarat för.
I grova drag handlar den om regeringen och SD vill hantera utvisningar och avvisningar som beslutats, men som av olika anledningar inte kan genomföras. I dag leder den situationen till att Migrationsverket beviljar ett tidsbegränsat uppehållstillstånd.
– Det gäller även om den här personen utgör ett säkerhetshot eller har utvisats på grund av brott. Det är just den här delen som är problematisk, sa Johan Forssell.
Bland det som är "problematiskt" nämner migrationsministern bland annat brottsofferperspektivet, och att personen får samma tillgång till välfärdssystemet som andra "laglydiga människor" i Sverige.
Enligt utredaren Dag Stegeland rör det sig om cirka 50 "brottsutvisade" individer per år som på grund av verkställighetshinder inte kan utvisas.
Ett av förslagen är att huvudregeln blir att utvisningar som inte kan genomföras inhiberas, alltså stoppas tillfälligt, istället för det tidsbegränsade uppehållstillståndet som i dag gäller ett år i taget.
– Så snart det öppnar sig en möjlighet att verkställa så ska den tas, sa utredaren.
S
Utredaren Dag Stegeland
Utvisade personer ska enligt förslaget ha "en begränsad men ändå godtagbar tillgång till det svenska välfärdssystemet".
Den ekonomiska ersättningen ska motsvara vad en asylsökande får.
Tillgången till hälso- och sjukvård begränsas till "omedelbar vård och vård som inte kan anstå" och möjligheten till bostadsbidrag, Komvux och studiestöd försvinner.
Boendeplats tilldelas av Migrationsverket som även kontrollerar och håller kontakt med den som ska utvisas. Den som väljer att bo på någon annan plats än den som tilldelats mister rätten till de grundläggande bidragen.
Förslaget ska nu ut på remiss.
Hur det här påverkar Mohammad Rajabis framtid återstår att se.