Den tidigare anställde, som vill vara anonym, kände sig aldrig otrygg när han arbetade. Men machokulturen gjorde att han sökte sig därifrån.
– Lås in, sätt handfängsel, skriv rapporter, varningar… Det är tufft mot tufft. Man måste ha en viss typ av personlighet för att arbeta på Hällbyanstalten. Om det inte passar så får man gå därifrån, som jag gjorde.
Det berättar en tidigare anställd på Hällbyanstalten. Han säger sig ha lång erfarenhet av arbete inom kriminalvården på flera positioner och har god insyn i verksamheten. Den tuffa kulturen på anstalten är känd inom kåren. Den menar han kan ha påverkat att gisslandramat kunnat ske under gårdagen.
Han menar att de som arbetat på anstalten under en längre tid har formats av machokulturen och är arroganta mot ny personal. Det bidrar dels till att man som nyanställd känner sig obekväm, dels till att relationen till de intagna är mycket dålig.
– Jag har arbetat på flera anstalter, och jämfört med en hög klass-2 är arbetet som dag och natt. Här är tröskeln för bestraffning mycket lägre. Här hälsar de intagna inte på plitarna, som de kallar dem. Det är hela tiden en spänd problematisk stämning, som att något när som helst kommer att hända.
Personalen beskrivs däremot som pålitlig och professionell. Rutinerna är goda och han upplevde aldrig otrygghet. Men ledningen brister, både i rekrytering och säkerhetsarbete.
– De bör veta hur farliga vissa intagna är och veta hur man ska hantera dem. De bestämmer placeringar och hur allt arbete ska gå till.
Att det var sommarvikarier är han inte förvånad över. Det har brottslingarna räknat ut.
– Jag tror definitivt att de valt ut gisslan noggrant. Sommarvikarierna är mest oerfarna.
Hade machokulturen inte funnits skulle kanske relationen mellan ”plitar och klienter” varit bättre, och risken för incidenter, liksom gisslandramat under gårdagen, minska. Men han pekar också på att brott kan vara svårt att förutsäga.
– Dynamisk säkerhet kallas relationsarbetet med klienter. Om det finns en relation mellan den intagna och den som arbetar är oddsen att bli skadad mindre.
– Men man kan inte helt förebygga något sådant här. Man vet aldrig vad som föregår i huvudet på en person.
Peter Kjellin är kriminalvårdschef på Hällbyanstalten och avvisar påståendena: "Det känns som att man bara försöker smutskasta oss i den här situationen"
Kriminalvårdschefen Peter Kjellin blir upprörd när han hör kritiken till Hällbyanstalten, och kan inte alls känna igen sig i beskrivningen av arbetsplatsen.
– Det känns tråkigt att det kommer sådant här efter en så allvarligt händelse. Jag blir uppriktigt ledsen, eftersom jag upplever anklagelserna som personalens styrkor. Vi har arbetat i många, många år med att uppnå motsatsen av en machokultur.
På en klass-1-anstalt är arbetet i regel tuffare än på lägre klassade anstalter. Klienterna kommer ofta från andra anstalter efter att ha misskött sig. Ofta finns ett stort grupptryck mellan de intagna, vilket gör att de inte vill prata med personalen.
– Ibland kan våra intagna, som ofta är väldigt unga, i grupper ha en överenskommelse att inte prata med oss, men när vi hanterar dem individuellt är det en helt annan sak. Då faller fasaden.
Ingenting har indikerat på att agg mellan personal och intagna skulle förorsakat gisslandramat.
– Det har varit en eländig händelse. Idag vill jag bara ge personalen cred för ett jättebra jobb, avslutar han.
Påståendena är även okända för fackförbundet.
– Det är inget vi uppmärksammat, säger Gabriella Lavecchia, föreningsordförande på Sveco.