Sälskrämmaren "skyddar" hela sundet in mot Licknevarpefjärden från sälar.
Mellan den 20 april och 20 maj är det tillåtet med licensjakt på säl i många svenska län. För Sörmlands del handlar det om gråsäl, och totalt får det nu skjutas 1 500 gråsälar i landet.
– Vi ser det här som ett långsiktigt sätt att reglera populationen och förebygga skador på fritids- och yrkesfisket. Den utbetalda ersättningen för sälskador har uppgått till mellan 12–15 miljoner kronor per år, sa Hanna Ek, biträdande enhetschef på viltförvaltningsenheten vid Naturvårdsverket, tidigare till SN.
I ett försök att skydda gäddor och andra rovfiskar testas nu en sälskrämma. Kvädöfjärdens naturreservat i Östgötaskärgården, några mil söder om Sörmlandsgränsen, har valts ut av länsstyrelsen i Östergötland efter en önskan av SLU, Statens lantbruksuniversitet. En sälskrämma har också testats tidigare i Stockholms skärgård och i Finland.
– En av anledningarna till att man var intresserad att testa här är att Kvädöfjärden är en av ostkustens finaste vattenmiljöer. Det beror på att det finns få påverkanskällor här omkring. Alltså sådant som bebyggelse eller utsläpp, säger Lars Gezelius, vattenekolog på länsstyrelsen i Östergötland.
Kvädöfjärdens naturreservat räknas som en marint referensområde. Det betyder att vattenmiljön är bra tack vare en liten påverkan från människor och fiske. Därför är också området intressant för forskare.
I naturreservatet är det förbjudet att fiska och att köra motorbåt utan tillstånd.
I helgen gjorde Lars Gezelius tillsammans med Jörgen Dahlin, länsfiskekonsulent, en tillsyn i området.
De tittade också till sälskrämman som installerades i april i inloppet till Licknevarpefjärden. Sälskrämman, som först utvecklades i Finland, är värd 250 000 kronor och har finansierats genom bidrag från Havs- och vattenmyndigheten.
– Vi undviker gärna jakt i det här området. Det tar tid och resurser. Sälskrämman jobbar effektivt dag och natt och är självförsörjande. Därför föredrar vi det här sättet, säger Jörgen Dahlin.
Jörgen Dahlin, länsfiskekonsulent på länsstyrelsen Östergötland.
Fungerar det?
– Det kommer ta några år innan vi kan utvärdera. Men det vi vet är att tekniken får sälarna att undvika området där sälskrämman är placerad. Den är placerad vid ett inlopp som är placerat perfekt eftersom det är enda vägen att ta sig in i fjärden, fortsätter han.
Sälskrämman avger ett högfrekvent ljud som sälarna skyr. Skulle de simma för nära är risken att de blir döva. Den försörjs av en vindsnurra och två solpaneler placerade på en flotte. Andra fiskar uppfattar inte sälskrämman medan vi människor uppfattar ljudet som lågt och relativt dovt.
Sälskrämmare avger högfrekventa ljud som håller sälarna på avstånd.
Gäddor trivs i Licknevarpefjärden av olika anledningar. Den fina vattenmiljön och det grunda vattnet, som snabbare blir varmt, fungerar alldeles perfekt för gäddorna att leka i.
Sälar, som har en förkärlek till stora gäddor, rör sig allt längre in mot ostkusten i Sverige. De finns allra mest i Östergötland och Stockholms skärgård. Tillgången till fisk har minskat ute till havs, det kan bero på det storskaliga fisket i allmänhet.
Därför återfinns sälar allt längre in i skärgårdarna i jakten på föda i dag. Något som alltså är problematiskt för fiskbeståndet.
– Vi vill se hur det går för gäddan här i det som vi kallar en fredningsområde. Om sälen är ute efter stora gäddor är det ett hot. Speciellt honorna som är viktiga för reproduktionen, säger Lars Gezelius.
Kvädöfjärden används av forskare som ett marint referensområde. Det jämförs med andra vattenmiljöer därför att det anses ha god kvalité, så nära det ideala som man kan komma i Sverige.
– Det här området är allmänt känt bland forskare och marinbiologer.
"Vi vill se hur det går för gäddan här i det som vi kallar en fredningsområde", säger Lars Gezelius, vattenekolog vid länsstyrelsen i Östergötland.
Sälskrämmaren i Licknevarpefjärden.