Pipelines med naturgas, ljusbågsugn och ny kraftledning. Det är några av de saker som SSAB:s omställning till ett nytt sätt att tillverka stål innebär.
Ljusbågsugnen ska ersätta de två masugnarna och koksverket, som sägs vara världens äldsta. Ljusbågsugnen ska finnas på plats om fem år och vara i produktion året efter. Ljusbågsugnar finns redan i dag i Sverige, men inte i den storleken som Oxelösund planerar för.
Med ljusbågsugnen följer mängder med delprojekt. Ljusbågsugnen kräver mer än dubbelt så mycket el/kraft, som SSAB Oxelösund i dag kräver för att driva verksamheten. I dag har man tillstånd för 85 megawatt, vilket är sju gånger mer än vad hela Oxelösunds kommun gör av med.
Med den nya ljusbågsugnen har SSAB ansökt om ytterligare 200 megawatt.
El ska dras i nya ledningar från stamnätet vid Hedenlunda utanför Flen. Det finns olika planer var kraftledningar ska gå, öster eller väster om sjön Yngaren via Björkvik eller Stigtomta vidare över Ålberga, Jönåker eller Enstaberga till Bränn-Ekeby och slutligen Oxelösund.
– Många gånger kommer de nya ledningarna följa de befintliga, säger Fredrik Nystrand, konsult för kraftledningsdragningen.
När nya kraftledningar kan dras kan han inte svara på. Närmast ska samrådsmöten med de alternativa stråken hållas i Vadsbro-Blacksta och i Bergshammars bygdegård.
När SSAB Oxelösund går över till ljusbågsugn följer också i större utsträckning tillverkning av stål med hjälp av skrot. Det får konsekvenser för Oxelösunds hamn, vars verksamhet till stor del bygger på landning av malm och kol.
Malm- och kolbåtarna kommer till viss del bytas ut mot fartyg som lossar skrot – den mängd skrot och av den kvalitet som krävs för att SSAB ska fortsätta producera stål finns inte att uppbringa i Sverige.
Dessutom krävs det stora ytor för stålkoncernen att placera skrotet på. Var finns de när SSAB redan i dag upplever att de är trångbodda?
– Ja, det blir en utmaning. Vi håller på och tittar på ytor, säger Nicklas Westin, projektledare på SSAB för omställningen.
Investeringskostnaden för ljusbågsugnen är en affärshemlighet, men lär i alla fall landa på en miljard. Lägg därtill Vattenfalls investering på nya kraftledningar.
SSAB, LKAB och Vattenfall har av staten, Energimyndigheten, redan tilldelats 528 miljoner kronor för forskningsprojektet hybrit.