– Järnvägen och tåg var första gången någonsin som man kunde ta sig fram på land med en maskin. Järnvägen innebar att man kunde transportera människor och gods snabbare. Det var en revolutionerande upplevelse i samtiden och något som många tyckte var chockerande.
Järnvägen förändrade samhället och med tiden har järnvägen förändrats av samhället.
Förra våren släppte Johannes Tångeberg en bok om svensk tågreklam, en bok som blir till en historiebok om Sverige ur tågreklamperspektiv. Boken har nu blivit till en höstutställning på Järnvägens museum i Ängelholm. Den öppnar i helgen och då finns alltså Johannes på plats för att föreläsa om tåg som ett kulturarv.
11-13 september firas de europeiska kulturarvsdagarna. I år är temat "Människors verk och värv" och på olika sätt kommer därför svensk industri- och teknikhistoria att speglas.
Varför började du kolla på järnvägsreklam?
– Jag visste att det fanns häftiga gamla tågaffischer i andra länder, men vad fanns i Sverige?
Frågan förde honom till SJ:s reklamarkiv på Järnvägsmuseet i Gävle och han fann att det finns en massa häftig gammal svensk järnvägsreklam också.
Johannes Tångeberg har fokuserat på 1930–1960-talet, en period då järnvägen i Sverige gick från en stark position till att möta den stora nedläggningen. I 30-talets reklam presenteras tåget som det ultimata transportmedlet under de nyvunna semesterveckorna.
– Det fanns både ett socialt ansvarstagande och en social fostran i reklamen. SJ skulle se till så att även de som inte hade så mycket pengar kunde resa på semester, men också att de inte skulle missköta sig under ledigheten.
1940-talets affischer präglas av andra världskriget. Tågtransporterna ökade kraftigt på grund av bränslebrist.
– Sen blev det fred och 1950-talet med massbilismens genombrott.
Bilen fick till och med plats i järnvägsreklamaffischerna trots att den var det stora hotet mot just tågresandet.
– På 1960-talet försökte man argumentera mot bilen och skapa attraktionskraft för tåget, men det räckte inte.
– 1960-talet var det stora järnvägsnedläggningsdecenniet när man lade ner både järnvägsstationer och linjer.
Sörmländska stationer som Vingåker, Vagnhärad, Gnesta och Sparreholm stängdes och tåget slutade stanna.
– Man tyckte inte att tåg var framtiden.
Men åren har gått och i dag har tåget åter en plats i samhällets kommunikationsplan. Stationen i Vingåker har till exempel öppnats och tåget stannar.
– Tågresandet ökar igen, säger Johannes Tångeberg och ser nya argument i dagens tågreklam så som miljö.
Bilresande ses inte längre som framtidens självklara transportmedel.
– Nu byggs ju järnvägen ut igen, säger Johannes Tångeberg och pekar på skapandet av till exempel Citybanan och Ostlänken.