2012 lade Ica ner sin butik i Frösäng, Oxelösund. Senare samma år startade Yousaf Matöppet. Boende i området är tacksamma över butiken och lika tacksam är Yousaf över att kunder handlar hos honom. Han vill visa sin uppskattning, lär sig kunders namn, tar sig tid att prata och delar gärna ut en och annan kram.
– Jag gör mitt bästa för att alla ska känna sig nöjda.
Yousaf föddes i Pakistan. Hans mamma dog när han var liten och han växte upp med pappa, syskon, farfar och farmor.
– I Pakistan är det tradition att flera generationer bor tillsammans. Jag fick en kärleksfull barndom.
Men i slutet av 1980-talet lämnade 23-årige Yousaf och hans fyra år yngre lillebror landet som styrdes av en militär regim och kom 1989 till Sverige.
– Jag har sparat filten, lakanet och kudden som jag fick när jag kom till flyktingförläggningen…
Sängkläderna har ett viktigt symbolvärde för Yousaf. Han kom hit tomhänt och upplevde att han togs väl om hand. Han tog emot det första nödvändiga, men ville inte bli beroende av bidrag utan önskade försörja sig själv och ge tillbaka till samhället.
Yousaf, som i Pakistan bland annat arbetat på fabrik, satte sig i Sverige i skolbänken igen. Han läste svenska för invandrare, studerade på Nyköpings folkhögskola och till verkstadsmekaniker.
– Jag fick bra betyg, men inget jobb.
Han flyttade till Stockholm, där han kombinerade studier med arbete som mattförsäljare. Under en ledighet reste han 1994 tillbaka till Pakistan och gifte sig. Tillsammans flyttade paret sedan till Oxelösund, där Yousaf och hans bror startade Sahis livs på Mastvägen.
– Då fanns det inte så många invandrare i Oxelösund så folk var jättenyfikna på oss.
Senare startade Yousaf och hans bror Restaurang Polishuset, som de fortfarande driver tillsammans, och butik på Esplanaden, som brodern numera driver ensam.
– Nu vill jag fokusera på Matöppet. Det är tufft, jag har långa arbetsdagar och tar mycket ansvar.
Han har två drivkrafter – att ge sina tre barn goda förutsättningar och att bidra till ett bättre samhälle. Han vårdar kontakter med politiker, tjänstemän och oxelösundsbor, har bland annat fixat fotbollscuper, stöttat pensionärsföreningar, bjudit missbrukare på mat och arrangerat musikkvällar.
– Det är små insatser som jag har råd med, kan och orkar göra.
Yousaf talar med värme om människor, beskriver många med ord som vackraste, bästa, finaste, duktigaste. Men han har också stött på människor som gjort honom ont. I butiker har han drabbats av inbrott, hot och rån, i sitt hem har han utsatts för mordbrand. Han har försökt bemöta gärningsmän med prat. "Jag är inte rädd för dig, men jag är rädd om dig" sa han exempelvis till en man som flera gånger hotade honom. Som brottsoffer har Yousaf varit rädd, mått dåligt och gråtit. Men när unga gärningsmän erkänt och ångrat sina handlingar har han kunnat förlåta.
– Jag vill inte förstöra deras framtid, vill bara att de ska komma på rätt spår igen...
Han är glad och stolt över sin familj – sin hustru som han beskriver som stöttande och sina tre barn, som har ambitioner och mål. Han har under deras uppväxt arbetat mycket, men tycker att han samtidigt har varit en närvarande pappa, som exempelvis skjutsat till träningar och matcher.
Yousaf känner att han lever ett rikt liv.
– Ja, jag är så lycklig att jag ibland är rädd att det ska hända något dåligt.