Idag får kvinnor i Afghanistan inte säga vad de tänker eller tycker, berättar Fazil Javad när vi träffas en gråregnig eftermiddag.
– Många kvinnor studerar, men när de gifter sig vill inte deras män att de arbetar och ingen vågar ta emot kvinnor på arbetsplatser. Därför kommer de inte ut i samhället, fortsätter han.
Det decemberkalla Nyköping kan tyckas långt från Afghanistan där Fazil växt upp och levt större delen av sitt liv. Tidigt blev kvinnornas situation tydlig för Fazil i kontrast till hans egna systrar som studerade och arbetade.
– Jag har hela tiden haft i tankarna hur man ska kunna lösa det här problemet i samhället, men inte vetat hur.
Det var när han kom till Sverige som bitarna skulle ramla på plats. För att försörja sig började Fazil utbilda sig till teknisk säljare, och det var på praktikplatsen på Thomson Development som idén till projektet Woman for work in Afghanistan föddes.
– Vi hade en väldigt bra workshop om kommunikation, om hur man vågar säga ifrån men också hur man tar kritik. Jag gick därifrån och tänkte att det här skulle passa perfekt i mitt hemland, speciellt för kvinnor.
Tanken gick inte att släppa, så Fazil frågade sin handledare Johan Thomson om han ville hjälpta till att förverkliga idén genom ett projekt. Johan sa ja direkt.
Under ett år har kollegorna jobbat med att färdigställa projektplanen som går ut på att utbilda och stärka kvinnor i Afghanistan för att få dem att inse att de är lika viktiga som män i samhället. Genom kurser ska kvinnorna få nycklar till hur de kan skaffa jobb och engagera sig i projekt utanför hemmet. Men utbildningen ska också kretsa kring förbättrad kommunikation, och tanken är att män också ska delta.
– Vi vill förklara för männen att om din fru jobbar så behöver inte du jobba 15 timmar för att försörja familjen, att hela familjen tjänar på det.
Nu är nästa steg för Fazil att åka ned till Afghanistan och skriva avtal med olika kvinnoorganisationer och universitet han kan hålla kurser genom. Men först måste de finansiella bitarna falla på plats.
Målsättningen är att 50 procent av kursdeltagarna 6 månader efter kursen ska vara delaktiga i arbete eller aktiviteter utanför hemmet. De första utbildningarna vill Fazil genomföra i huvudstaden Kabul.
– Men min målsättning är att sprida utbildningen till fler städer och att kunna arbeta med det här på ännu längre sikt.
Det politiska läget i Afghanistan har förändrats något i samband med valet tidigare i år. Den nytillträdda presidenthustrun driver en organisation som vill satsa på kvinnor. Så Fazil är positiv till mottagandet även om han är inser att projektet kan mötas av kulturella motsättningar.
– Man måste börja någonstans. Här i Sverige var det samma sak för 60 år sedan, kvinnorna jobbade hemma och inte ute på arbetsmarknaden. Man har kommit en lång väg för att man jobbat för det.