Volontäråret i Peru stärkte Victoria

Victoria Carxon, 21 år, har kommit hem efter ett år som volontär i Peru. – Det var känslosamt – hela tiden. Prövande och berikande. Glädje och kärlek varvades med svårigheter.

FOLK OMKRING OSS2013-10-09 09:46

När Victoria gick på högstadiet bestämde hon sig för att arbeta som volontär i fram-tiden.

– Volontärutbyten är ett ovärderligt redskap i arbetet för en hållbar värld i fred.

För ett år sedan gjorde hon verklighet av sin plan och reste till Peru via organisationen Peaceworks Sweden.

– Jag fastnade för organisationens ömsesidighet, att den både skickar iväg volontärer och tar emot utländska volontärer i Sverige.

Första tiden i byn Pachacámac, cirka fyra mil söder om Lima, blev omtumlande. Victoria kände sig som en främling i familjen. På barnhemmet – där hon arbetade – upplevde hon det svårt att finna sin plats, saknade handledning, organisation och rutiner. Dessutom visade det sig att hon, trots sex års spanskstudier, i början hade svårt att kommunicera.

– Peruanerna talade fort, med dialekt och slang. Jag kände mig handikappad när jag inte kunde förmedla mig, det var frustrerande men nyttigt att få känna på.

På barnhemmet Caritas Felices bor 45 flickor i åldern 5–18 år.

– Jag hade bilden av att jag skulle göra något konkret och stort, men fick ägna den första tiden åt att lära känna flickorna och skapa tillit. Jag insåg att jag bidrog bara genom min närvaro.

Men visst hann Victoria göra många praktiska insatser, som att laga mat, arbeta i trädgården, städa, måla om sovsalar, fixa en tvättstuga och undervisa. Med barnen kunde hon bland annat leka, pyssla och sätta upp en dansföreställning.

– Den ständiga närvaron av fattigdom och brist på resurser var tärande. Och jag fick ta del av historier som var mentalt tunga, barnen hade erfaren-heter som barn inte borde få ha, exempelvis av fysiskt våld.

En dag inträffade något oväntat på barnhemmet. Den amerikanska popsångerskan Lady Gaga gjorde, i samband med en turné, ett besök.

– Hon ingöt hopp och framtidstro i flickorna, underströk deras möjlighet att lämna det förflutna och fokusera på framtiden.

Victoria kunde – med tiden – få perspektiv, se nyanser av förändringar, inse att utmaningar verkar för att på sikt skapa styrka.

Efter sex månader bytte hon som planerat projekt – från barnhemmet till undervisning i engelska på en lågstadieskola i byn Quebrada Verde.

– Jag skulle egentligen ha arbetat med funktionshindrade barn i en liten stad i den peruanska djungeln. Men jag blev sjuk just innan jag skulle åka och det kändes tryggare att stanna kvar i min värd-familj, som jag kommit oerhört nära.

I början av augusti lämnade Victoria Peru.

– Det var fruktansvärt svårt att ta farväl. Men vem har sagt att avsked ska vara enkla? Jag kände mig trots allt nöjd – och färdig – med min insats som volontär. Jag har samlat på mig erfarenheter i massor, känner mig otroligt tacksam för allt jag fått ta del av.

Den första tiden i Sverige kände hon sig tom inombords.

– Det var underbart att återförenas med släkt, vänner och familj. Men intrycken och insikterna är så ofantligt många att jag inte vet hur eller var jag ska börja.

Nu planerar Victoria att utbilda sig till läkare. Och att sedan arbeta för Läkare utan gränser.

I Peru insåg jag vad jag vill få ut av mitt liv, det som en gång kändes som en intuition, känns nu som ett påtagligt kall.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om