– Vissa tider på dygnet och vissa dagar ja, men med gemensam planering mellan oss på lokalbokningen och föreningarna skulle det kunna bli bättre, säger Ola Pettersson, divisionschef för näringsliv, kultur och fritid.
Under hösten har en kartläggning gjorts i Nyköpings kommun vad gäller idrottande ungdomar och de hallar som finns. Allt på uppdrag från politikerna.
När projektledaren Anders Göthe presenterar det tjocka dokumentet står det svart på vitt. Nyköping har 1,8 idrottshallar per 10 000 invånare. Riksnittet ligger på 2,3. Då ska man veta att Katrineholms kommun till exempel har 2,6 hallar i snitt.
Men samtidigt står vissa hallar i Nyköping tomma väldigt långa tider.
– Vi på lokalbokningen behöver utmana gamla sanningar om att "nu släpper vi alla tider för sex månader och gör inget efter det". Vi måste kunna gå in efter en månad och kolla hur halltiderna nyttjas. Tre träningstider har kanske bara blivit två. Och finns det en ledig tid måste vi snabbt kunna förmedla den utåt, säger Ola Pettersson.
Han fortsätter.
– Vi behöver bli mer flexibla och ha bättre relation och dialog med föreningarna. Om det krävs veckomöten med föreningarna så får vi ta det. Det är inte bara att bygga en ny hall. Jag vill bygga men jag tror inte att det är enda lösningen.
Anders Göthe påpekar att statistiken kan visa fel siffror vad gäller fotbollsplaner. Flygfoton tagna under förra sommaren visar 40 fotbollsplaner, mot de 13 som kommunen känner till.
– Vi har koll på lokaler vi hyr ut men inte de privata eller de lokala fotbollslagens planer. Vi vet inte om de ibland kritar om en elvamannaplan till en sjumannaplan, säger han.
Tittar man på hallarna separat så utnyttjas A-hallen på Rosvalla, ishallarna samt Sporthallen bäst. De är uppbokade till 80 procent och populäraste tiderna är mellan klockan 17-22 på vardagar. Däremot finns det tid kvar på helgerna.
– Det är inte så pass trångt att det behövs ett nytt Rosvalla. Klubbarna gör det lätt för sig när man säger att man vill vara i A- eller B-hallen. Man skulle kunna köra fys på ett ställe, bollträning på ett annat. Ska man bygga en hall så är det en ishall, säger Anders Göthe.
Han tycker det är viktigt att klubbarna tillsammans med kommunen tänker om hur man bokar och hur man jobbar med hallarna. Och att kommunen behöver se till att hallarna lever upp till föreningarnas behov.
– Det måste finnas en kiosk om man ska spela match, en parkering, resultattavlor, läktare, säger han.
Vissa av kommunens lokaler har helt glömts bort. Gymnastiksalarna, som tidigare var nästan de enda hallar som kunde hyras, står tomma. Multihallens bollplan är nästan aldrig uppbokad. Där tror Ola Pettersson att ett inköp av en sarg till exempel kan göra så att innebandylagen kan förlägga en del av sina pass där.
– Det sägs att golvet är hårt men lagen kanske inte kan vara så kräsna. Om man måste välja mellan att inte ha en träning eller att faktiskt kunna använda en hall som står tom så tror jag alla väljer det senare. Men vi måste ha en bättre dialog med föreningarna och berätta var det finns lediga lokaler.
Blev ni förvånade över resultatet i rapporten "Tillgång till idrott"?
– Egentligen inte. Vi visste att det framför allt var hårt tryck på ishallarna och det var därför vi tog fram det här underlaget. Vi ville se det upplevda behovet och jämföra det med hur hög beläggningen egentligen är. Var vi ska prioritera först för att alla ungdomar ska få tillgång till idrott här och nu. Är lokalfrågan det viktigaste, eller finns det andra saker som gör att vi ligger lågt inom föreningsidrotten? Men just i fråga om fördelning av halltider, där ska vi vara effektiva. Men diskussionen om fler ytor i framtiden pågår, säger Marcus Pehrsson (S), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.
Inkluderat i rapporten är även en enkät som kommunen skickade ut till alla föreningar där de bad om svar på olika frågor. Av 65 föreningar var det bara 22 som återkom med svar. Ett lågt tal, men Marcus Pehrsson tror att föreningar med flest synpunkter hört av sig. Problematiken som klubbarna tog upp för att kunna utöka sina verksamheter var halltider och brist på ledare.
– Och där bjöd vi nyligen in till ett seminarium, "Motivera ideella". Kan man tjata som man gjorde tidigare för att få folk att ställa upp, eller måste man jobba på ett annat sätt?, säger Marcus Pehrsson.