– Djur har alltid varit mitt liv. Bland mina första minnen är när jag leker med vår boxer som vi hade när jag växte upp, säger Therese Lilliesköld.
I hemmet i Gnesta finns en mindre flock. Förutom Therese och de två sönerna bor de två katterna Pocahontas och Panter, de två marsvinen Lily och Juni, hunden Vera och så den spanska revbenssalamandern här.
– Alla djur är omplaceringar, utom Pocahontas faktiskt. Hon är ju den som boken i mycket handlar om. När vi flyttade till Gnesta ville vi ha en katt, och så såg jag en lapp på mataffären om en katt som sökte ett hem.
Den katten var Pocahontas, och Therese fick ögonkontakt med henne på bilden.
– Där är ju min katt, sa jag, och så svarade någon bakom ryggen, jaså är det, vad roligt. Det var de som satt upp lappen som skulle sälja henne. Hon var sist kvar i kullen.
Therese utbildade sig från början till biolog, men tyckte det perspektivet blev för ensidigt. Hon utbildade sig inom antrozoologi – läran om relationen mellan djur och människor – en utbildning som fanns i England. Numera kallar sig Therese sig för Sveriges enda antrozoolog, och till vardags gör hon mycket föreläsningar och utbildningar. Ett förlag läste hennes blogg, och hörde av sig och undrade om hon ville skriva en bok om katter.
– Det tyckte jag lät jättekul, men jag ville inte skriva en ren faktabok, det finns redan. Så jag har baserat den på personliga upplevelser, främst med Pocahontas. Den är inte akademisk, men det finns mycket fakta och forskning som jag knyter an till mina upplevelser och också tips på hur katten kommunicerar, hur man tar hand om och berikar sin katt.
Resultat är alltså boken Katt och människa emellan. En av de personliga upplevelser som Therese tar upp i boken är när hon födde sin yngsta son hemma.
– Pocahontas höll sig då nära hela tiden och spann på ett särskilt sätt. Forskningsstudier har visat att katters spinnande kan verka smärtlindrande men också läkande, särskilt på ben. Dels för dem själva, och för katten, som i vilt tillstånd är en ensam jägare, är det livsnödvändigt. Men det verkar också kunna fungera på människor, enligt studier, säger Therese.
Och, kanske viktigast av allt, katten som stöd och som nära vän till sin ägare.
– I mitt eget liv har jag till exempel sett hur viktig katten är för mina barn, kanske främst min äldsta son. Pocahontas verkar kunna märka hur han mår och betyder väldigt mycket.