Som tidningen rapporterat tidigare brottas både socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden med befarade underskott i år. Och Gnesta är inte ensamma om att ha ekonomiska utmaningar. Den så kallade kommunkrisen har debatterats flitigt den senaste tiden, bland annat i flera partiledardebatter.
Trots det ser läget väldigt ljust ut när kommunen summerar hela sin ekonomi, i en delårsrapport inför kommunstyrelsens möte på måndag. Plus 36 miljoner kronor till nyår säger prognoserna. Därmed blir det heller ingen skattehöjning nästa år.
Anledningarna är flera. Bland annat ändrades lagen nyligen, så att kommuner tvingas redovisa det faktiska marknadsvärdet för värdepapper som köpts för att klara framtida pensionskostnader. Kommunens resultat blir alltså delvis beroende av hur börsen mår just nu.
– Värdet ska med i redovisningen oavsett om vi sålt något eller inte, det tycker många är väldigt konstigt. Många kommuner kommer se svängningar i sina resultat beroende på hur det går på börsen. Om jag ska vara helt ärlig så tycker jag inte att det var en särskilt bra förändring, säger Gnestas ekonomichef Susanne Gustafsson.
Utöver de förändrade redovisningsreglerna har kommunen även sålt en del värdepapper med faktisk vinst. Dessutom har räntorna legat lägre än förväntat under året, och kommunen har fått in mer skatteintäkter än beräknat. Totalt ledde det till ett överskott på 20 miljoner kronor över budget i augusti, och det alltså trots underskotten för skola och äldreomsorg.
Och pengarna lär behövas framöver, menar Susanne Gustafsson. Hon är en av de 216 kommunala ekonomicheferna som svarat på SKL:s enkät om framtiden, som presenterades tidigare i veckan. Resultatet blev ett sammanbitet konstaterade om att vi går mot tuffare tider på grund av demografiska förändringar och en stundande lågkonjunktur.
– Många tror att konjunkturen kommer vända 2020 och sedan fortsätta 2021 och 2022. Därför är vi glada över bra resultat de senaste åren.
Samtidigt har kommunen ambitioner om att växa och det finns planer på stora investeringar i bland annat nya bostadsområden, VA-nätet och en ny grundskola.
– Många kommuner börjar göra mer långsiktiga analyser. Det gäller att tänka på vad investeringar får för konsekvenser och inte springa för fort. Vi försöker styra åt att prioritera investeringar bättre, säger Susanne Gustafsson.