Gnesta kommuns senaste sparförslag innebär att alla elever från årskurs fyra och uppåt ska gå i skolan i centralorten från och med i höst. Det upprör många föräldrar, som absolut inte vill gå med på förslaget. Men, det är barn- och utbildningsnämnden som bestämmer och de fattar beslut i frågan den 19 juni.
Här redogör vi för frågor och svar som gavs vid mötet på Welanderborg. När ingenting annat anges är det Mona Elveskog som svarat.
Hur många lärare måste man spara in på?
- Totalt på de här tre skolorna blir det 7,6 heltidstjänster. De tjänsterna plus samarbeten man kan göra sparar 3.5 miljon.
Hur blir det med skolskjutsar?
- Det kommer vi att se över när vi gör organisationen. I första hand kommer vi att titta på att det blir bra tider och att det blir tryggt. Vi får titta på allas behov och se till så vi gör en så trygg skolskjuts som möjligt. Riktigt hur kan vi inte svara på i dag.
Varför måste det ske redan i höst?
- En anledning är att om vi inte gör det nu i höst är vi annars måste göra det nästa höst, eftersom skolan jobbar läsårsvis. Och det innebär att vi måste göra andra besparingar. Fördelar med att göra det i höst är att personalen kan följa med eleverna, de lärare man har nu kan vara en sluss över till en ny verksamhet. Det blir alltså tryggare för barnen.
Kan skolorna i Laxne, Stjärnhov och Björnlunda överleva med så få barn?
- Det är klart att det blir färre elever. Men det finns både förskolor och skolor, så det finns barn i yngre åldrar kvar i alla områden. Det finns en politisk vilja att ha en skola i varje område och små barn behöver närmiljön ännu mer än de äldre. Det blir ändå inte så små skolor men det blir en homogen åldersgrupp.
Kommer man att kunna backa beslutet?
- Lokalerna räcker till mer än vad de används till i dag. Förslaget är genomförbart i minst tre år, och förmodligen mer. Men det kan byggas och komma till barn.
Tror ni verkligen att folk kommer att flytta till orterna om ni genomför förslaget?
- Det finns många kommuner som har skolor som är F-3 där föräldrar flyttar in just för att det finns en sådan skola i bygden.
Är det ett alternativ att höja skatten?
- Det har ramlat in ganska många mejl och jag förstår att man tycker det är jättejobbigt som förälder. När man inte är förälder säger man att vad ni än gör, höj inte skatten.
Ingalill Fredriksson:
- Vi har näst högst skatt i Sörmland och vi vill inte höja skatten. Vi har hört på radion i dag att de pratar om att kommunerna så småningom kan bli tvungna att höja skatten men ändå måste göra neddragningar och få en mindre organisation. Man kan höja skatten, men vi måste ändå minska kostymen.
Kan inte föräldrarna skjuta till mellanskillnaden?
- Det är svårt, det handlar om ganska mycket pengar.
Varför subventionerar vi pendeltågstrafiken med 5,4 miljoner om året?
Ingalill Fredriksson:
- Det är väldigt många som tycker precis tvärsom. Det här var en väldigt het fråga häromåret. Jag tar med mig förslaget.
Barnen undrar var de hamnar och om de får gå med sina kompisar?
- Vi kommer att diskutera det med er föräldrar. Vi kan inte svara mer än så i dag. Vi har ett dilemma och det är att det genomförs väldigt snart. Vi får ju på något vis ha en parallell organisation där vi har två varianter.
Att spara på barnen som är vår framtid verkar inte hållbart. Varför höjer man inte skatten först och tar beslutet sedan?
Ingalill Fredriksson:
- Vi har ändå en för stor kostym. Höjer man skatten kommer det fortsätta hela tiden.
Varför tar man inte Freja- eller Dansutskolans barn ut till Laxne, Stjärnhov och Björnlunda? Varför flyttar man inte Dansutskolans barn till Frejaskolan?
- Rent platsmässigt går det lika bra, det finns lika mycket plats. Skolskjutsmässigt blir det också samma. Men i övrigt är den vinsten man gör, samordningsvinsten, mindre.
Att ha fyra skolor är bara en mindre än fem. Antalet lärare minskar men man tjänar inte 7,5 tjänst på det.
Kan man inte ha lärare som åker runt i stället för barn?
- Det är fortfarande så att själva samordningsvinsten klarar man ändå inte. Jag har tittat på det och man får inte den samordningsvinsten.
Vad kostar skolskjutsandet i ert förslag?
- Exakt kan man inte räkna på det. Det är väldigt många olika komponenter i det och det tar lite tid att göra det. Vi har jämfört de kostnader som minskar utifrån extraresor som görs i dag och antal elever som kommer att ha skolskjuts. Det är en sak man behöver titta på mera, och räkna mera på.
Vad har ni räknat med för summa?
- Det lagda förslaget ger besparingar i grundskolan på 3,5 miljoner kronor år 2010, kostnaderna för skolskjutsandet är inräknade i det. Det finns med i beräkningen men vi måste räkna mer på det innan jag kan säga någon siffra.
Hur kommer man att hantera barn som tycker det är jobbigt att resa?
- Om barn är rädda för att åka buss eller tycker det är jobbigt kanske man får göra speciella lösningar, att man har någon som åker med i början till exempel. Vi kommer inte ordna annan skjuts än skolskjuts.
Har någon tittat på forskning när det gäller trafiksäkerhet? Där talar man om 11 år och uppåt.
- Jag förstår den aspekten. Visst är det så att de inte har hela det synfält som vi vuxna har. Men många kommuner har skolskjuts för de här barnen och även för yngre och det fungerar bra.
Hur ser planen ut, kommer klasser att splittras?
- Vi valde att gå ut med information till er innan vi har gjort klart planen. I dagsläget har vi ingen plan för det. Vi får göra dubbla planer eftersom beslutet ska fattas så sent som den 16 juni. Personalen finns kvar, alla de tjänsterna i början. Det är inte ens tvunget att man måste flytta på en gång, det kan man göra i en lite lugnare takt.
Enligt FN:s barnkonvention ska barnens bästa komma i främsta rummet vid åtgärder som rör dem. Tycker ni att ni följer det?
\!q - Ja, utifrån det läge där de flesta av Sveriges kommuner genomför förändringar. Och Gnesta kommun har haft lägre barnantal i klasserna jämfört med andra kommuner.
Utifrån att vi måste göra en besparing tycker jag absolut det att vi följer det. Det här är ett förslag som stöds av alla rektorer och många lärare stödjer det också. Men det är klart att lärare i Gnesta har lättare att vara positiva än lärare här ute.
Bussarna i Dansutområdet kommer öka, vad säger de boende?
- Jag har inte hört några synpunkter på det.
Vilka barn har rättighet till taxiskjuts?
- Det handlar om hur långt avstånd man har. Man kan ha kortare sträcka om man är bland de allra yngsta barnen, men det finns inga regleringar i ålder och så. Man tar hänsyn till trafiken och om några sträckor är speciellt farliga. Om vi får frågeställningar försöker vi titta på det och försöker göra vägen så trygg som möjligt.
Vad innebär alternativet med lägre skolpeng?
- En osthyvel på alla skolor innebär 6 procent mindre skolpeng för alla elever. Det betyder att elevantalet blir samma som nu, men att det blir färre lärare och inga samordningsvinster Och alla skolor har den minskningen då. Vi rår inte för att ekonomin ser ut som den gör, det handlar om världsläget.
Ska mitt barn behöva gå ett år på Dansutskolan och sedan flyttas till Frejaskolan, eller kan man få börja på Freja som femteklassare?
- Naturligtvis tittar man på de önskemål ni har, det är därför vi har såna här möten.
Hur kommer det att bli för sexorna som börjar på Frejaskolan?
- Det som är tänkt för år sex är inte att de ska gå in i den organisationen som en 7-9-skola vanligtvis har, alltså ämneslärarorganisationen. Tanken är att de har sin klasslärare med sig och att mellanstadieorganisationen kommer in ett år på högstadieorganisationen och att man slussar in eleverna.
Vad är den stora samordningsvinsten i att flytta 90 elever på två skolor som redan finns och tillsätta fler skolskjutsar?
- Förutom lärartjänsterna är det kosten, språklärare, slöjdlärare och lokaler man kan titta på.
Har ni kopplat in någon psykolog på hur barnen i nioårsåldern mår? Är det läge att flytta barn när de är i en så jobbig fas i livet?
Birgitta Wallman:
- Nej, vi har inte kopplat in någon psykolog för just de här barnen. Man har naturligtvis resonerat kring och gjort den bedömningen att det är möjligt att från år fyra klara de här skjutsarna. Det är inte så att man flyttar de yngsta som jag skulle tycka mer synd om. Jag kan ändå tycka att det här är rimligt.
Man tar bort köket, gruvan och studiegården på Frejaskolan. Varför drar man in på extraresurserna där?
- Frejaskolans neddragning av tjänster är en helt annan sak än besparingen. Alla skolor i kommunen har under en period minskat elevantal, jättebabyboomen har passerat, och då blev det färre elever under en period. Vi får våra resurser till skolan utifrån ett skolpengssystem, det måste gå hand i hand; resurser och antal elever.
Räknar ni med att en lärare i varje klass ska räcka?
- På varje skola finns speciallärare, som är en resurs i sig som man kan jobba tillsammans med. Och klassystemet är inte statiskt i sig.
Vi har bosatt oss här för att klasserna är små. Nu ska ni plötsligt sätta 30 elever i varje klass!
- Gnesta kommun har haft möjlighet att ha en organisation med små klasser. I andra kommuner är en mellanstadieorganisation med klasser med runt 30 elever inte ovanligt. I den här situationen där vi har 8,5 miljoner att spara kan vi inte ha så små klasser.
Har ni försökt titta på något annat alternativ, slå ihop de här tre skolorna till exempel?
- Politiskt sett är det en klar markering att ha en skola i varje kommundel.
Kan man inte slå ihop mellanstadiet i en av de här tre skolorna?
- Vi har diskuterat det också. Men då skulle det bli tre skolor i stället för fem. För varje skola skulle en sådan lösning bli en aning lite dyrare än om man gör som vi har föreslagit.
I min sons klass, en trea, är det väldigt stora brister kunskapsmässigt för att så mycket gått åt till att lösa konflikter. Kommer man att ta hänsyn till nationella prov kunskapsmässigt när man gör klasserna?
- Vi tar alltid hänsyn till var eleverna ligger för att hjälpa dem över. Vi tittar på alla elever som har haft svårigheter, målet är att alla ska klara sig.
När har ni nästa planerade möte om hur det kommer att bli?
- Jag och rektorerna träffas ofta. På varje skola borde man organisera det till exempel genom sin skolstyrelse, så man kan få information och få ut information snabbt.
Maten blir lagad här på skolan i dag. Hur blir det då när det blir ett så litet elevantal?
- Just kosten är det socialförvaltningen som har hand om. Jag kan inte svara på hur det kommer att organiseras. Jag förutsätter att de har den organisationen kvar som finns i dag, annars har vi ett tillagningskök på förskolan Ängen här också - man kanske kan göra en samordning med det.
Min son spelar alltid fotboll med de äldre på skolan. Nu får han bara ettor och tvåor att spela med och tycker allt känns väldigt tråkigt.
- Det är alltid ett dilemma i alla organisationer, med att vara äldst eller att bli den som blir äldst.
Om man vill se siffror på allt detta, hur gör man då?
- I den tjänsteskrivelse som görs innan nämnden kommer jag försöka svara på frågor och svar som vi har fått under den här tiden.
Varför är ni så sena med det här, varför gjorde ni ingenting för tre år sedan när ni såg åt vilket håll det var på väg?
Ingalill Fredriksson:
- Man kan vara efterklok. Nu har vi en sådan situation. Vi kanske måste höja skatten ändå.
I papperstidningen torsdag 14 maj: Föräldrarnas kamp mot skolförslaget | Stålbad i stället för skattehöjning