Alternativa åtgärder har fått nobben

I helgen inträffade ett femte vargangrepp på Molstabergs säteri utanför Gnesta. Under de månader som gått sedan det första angreppet har gården blivit erbjuden hjälp av både länsstyrelsen och frivilliga, men ägarna har tackat nej.

molstaberg_1.jpg

molstaberg_1.jpg

Foto:

Gnesta2015-08-12 07:31

Efter de tidigare angreppen har Molstabergs säteri blivit erbjudna både ekonomisk och fysisk hjälp för att sätta upp rovdjursavvisande stängsel. Som ett första bidrag erbjöd Länsstyrelsen i Stockholm 150 000 kronor för att köpa in stängslingsmaterial, samtidigt som volontärer från Svenska rovdjursföreningen var på gården för att påbörja stängslingen. Men efter bara en dag avbröts arbetet och nu har pengarna betalats tillbaka, berättar Sture Johansson, ordförande för Lantbrukarnas riksförbund (LRF) i Mälardalen.

– Villkoren var så hårda att de kände att de inte skulle kunna uppfylla dem, säger han.

Bland annat, berättar Sture Johansson, gäller det kravet på att stängslen ska underhållas under fem år, annars kan bidragstagaren tvingas betala tillbaka stödet.

– De vet inte om de klarar av att fortsätta hålla får, och då skulle de bli tvungna att betala tillbaka, säger Sture Johansson.

Ägarna av Molstabergs säteri har valt att inte prata med media på grund av de hot och polisanmälningar som riktats mot dem. På sin hemsida hänvisar de i stället till just Sture Johansson. Av samma anledning är det också LRF som har ansökt om skyddsjakt, och inte som mer brukligt en enskild djur- eller markägare.

– Det är för att vi ska slippa den här hotbilden, hatmejl och allt sånt där, säger Sture Johansson, med tillägget att han själv har varit med om den här situationen tidigare.

Att djurägarna lever under svår press är det fler som vittnar om.

– De har det jättejobbigt, säger Margareta Malmquist, ordförande för LRF Sörmland, precis efter ett besök på Molstabergs säteri.

Hon menar att det bidrag som gårdens ägare hade beviljats var alldeles för litet för att räcka till.

– Det blir den hagen, men resten då? säger hon.

Förutom att det är en liten pott som delas ut finns ett annat problem: just nu går det inte att söka pengar från landsbygdsprogrammet från vilket stängslingsbidrag normalt beviljas. Först efter den 16 september blir det möjligt igen, och eftersom stängslingen inte kan påbörjas förrän ansökan har beviljats och pengarna betalas ut först våren 2016 menar vissa att det är en omöjlig metod för gårdsägarna att hålla vargen borta.

– Här någonstans måste myndigheter och politiker börja ta sitt ansvar, säger Margareta Malmquist.

Enligt uppgifter till SN väntar nu ägarna av gården på ett eventuellt nytt erbjudande från länsstyrelsen med andra villkor för stängslingsstöd. Samtidigt kommer länsstyrelsen under veckan ta ställning till LRF Sörmlands och LRF Mälardalens ansökan om skyddsjakt som lämnades in i förra veckan.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!