På torsdagskvällen var Amanda Skeppar, 21, på väg hem till Vagnhärad. Hon hade jobbat i Gnesta, och i bilen hade hon sina två hundar.
I höjd med Usta gård, tio minuter utanför Gnesta, fick hon sladd på bilen.
– Jag försökte räta upp den, både en och två gånger, men den svarade liksom inte.
Bilen gled av vägen och hamnade på åkern bredvid. I chock ringde hon sin kille, som kastade sig iväg.
Strax därpå stannade en bil vid platsen, och en tjej i Amandas ålder sprang fram.
– Det var som att vi båda två inte riktigt visste vad man skulle göra. Vad ska man göra liksom? Men ja, hon ringde 112, för det är väl vad man ska göra, säger Amanda Skeppar.
Hon hade ont i huvudet och nacken, och blev därför instruerad att sitta kvar i bilen i väntan på ambulansen.
Under tiden stannade ytterligare två bilar med folk som kom fram för att hjälpa till. Även Amandas svärmor och pojkvän anlände.
Ambulansen körde Amanda Skeppar till Södertälje sjukhus, där hon fick nacke och huvud röntgade. Hon hade som tur var inga allvarliga skador. Hundarna, som satt i bilburar, klarade sig också oskadda.
När SN når Amanda på fredagen, ett knappt dygn efter olyckan, har chocken lagt sig lite.
Nu är den starkaste känslan tacksamhet, berättar hon.
– Alltså de här människorna, jag kände ju inte dem liksom. Men det var som att de ville göra allt för mig, trots att de var totala främlingar. De sprang och hämtade filtar, och tog hand om mig jättefint. Jag hade nog inte trott att alla skulle tänka så, men nu efter det här så känner jag att det verkligen finns medmänsklighet därute.