Kommunarkivarien Andreas Såger visar runt i skyddsrummet under Frejaskolan, som byggdes 1968. Rad efter rad med rullbara hyllor och gröna valskärmar trängs med bord fulla av gamla byggnadsritningar och andra handlingar. På en hylla står en uppstoppad ekorre med texten "Får ej kastas (från 1840-talet)". Anläggningen består av flera små, sammankopplade rum och används i dag för långtidsdeponering av kommunarkivets material.
I september i år lämnade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) över rapporten "Befolkningsskyddets förmåga och anpassning till nutida förhållanden" till regeringen. Här konstateras brister som skulle bil tydliga vid "ett väpnat angrepp på Sverige". Anledningen till att rapporten har tagits fram är det förändrade säkerhetsläget i omvärlden.
Skyddsrum är en del av befolkningsskyddet, och MSB slår fast att beståndet behöver ses över. Man utökar därför antalet kontroller från 1 000 till 2 000 per år för att inventera alla skyddsrum i landet, med fokus på Gotland i ett första skede.
I och med en lagändring 2006 övergick ansvaret för skyddsrummen från kommunerna till staten. Kommunerna spelar dock fortfarande en viktig roll som fastighetsägare för många av landets skyddsrum. I Gnesta kommun finns sju skyddsrum som har byggts med statliga medel, sex i tätorten och ett i Björnlunda.
MSB:s rapport har även lett till aktivitet på kommunen. Bland annat har ett möte med Sörmlandskustens räddningstjänst bokats in för att diskutera befolkningsskyddet.
‒När frågan om civilförsvar nu har aktualiserats av regeringen via MSB kommer vi att se över och skaffa oss en tydligare bild av situationen, säger Göran Johansson, lokalplanerare på Gnesta kommun.
[fakta nr="1"]
Totalt finns det plats för 402 personer i de sju skyddsrummen i Gnesta. Utrymmet under Frejaskolan har plats för 181 personer och kommunen är fastighetsägare.
‒Lite grovt finns det sex miljoner platser i skyddsrum i Sverige. Man kan ganska snabbt räkna ut att alla inte får plats, det var heller inte tanken från början. Men bedömningarna baseras på tidigare riskanalyser, någon sådan har inte gjorts på många år, berättar Henrik Larsson, tillförordnad enhetschef för räddningstjänst på MSB.
Det skulle bli en rejäl utmaning att ens få in 181 personer genom den tjocka dörren under Frejaskolan i dagsläget. Fastighetsägarna för de skyddsrum som byggts med statliga medel är skyldiga att ställa i ordning utrymmet, men då krävs först ett beslut från regeringen. Tills dess får ägaren använda utrymmet till annan verksamhet, som till exempel arkivering. Allt är dock inte tillåtet, ett skyddsrum får till exempel inte användas som sovrum.
En annan del av MSB:s arbete med att se över befolkningsskyddet handlar om Hesa Fredrik-tutorna som fastighetsägare, ofta kommuner, runt om i landet förvaltar med hjälp av bidrag från myndigheten.
‒Vi kommer att titta över kopplingen mellan Försvarsmakten och Hesa Fredrik. Det finns inget kvar i dag, det är bortmonterat, men nu ska det återställas, säger Henrik Larsson.