Blomstergårdens ägare går i pension.
Agneta har rötter i en familj som driver en handelsträdgård i Vagnhärad. Det gjorde att steget till att gå en trädgårdsutbildning efter grundskolan inte blev så långt. Men att landa i Gnesta var till en början ingen självklarhet. Den första lokalen som Agnetas pappa fick upp ögonen för ligger där Gröna butiken bedrev sin verksamhet.
– Det gick så långt att vi skulle skriva kontrakt, berättar Agneta.
Det förväntade köpet ledde till att Agneta och Christer sade upp sig från sina jobb och sålde sin bostad i Vagnhärad. Men när kontraktet skulle skrivas på hade ägarna ändrat sig. Utan bostad och arbete tog paret beslutet att flytta till Kungsängen där de sökte nya jobb, men Gnesta fortsatte att ligga dem varmt om hjärtat.
– Vi var här nere ofta och träffade våra föräldrar och trivdes väldigt bra. Det blev vårt lilla paradis på landet, berättar Agneta.
Några år efter att den första affären hade avslutats tvärt kom Blomstergården ut till försäljning. Under den här tiden var verksamheten mer känd som Weibulls trädgård och familjen slog till. I dag har verksamhetens yta för växter fyrdubblats och bland annat så har ett växthus byggts.
– Från början var bara halva ytan en parkeringsplats, säger Agneta.
När paret blickar tillbaka till 1983 så beskriver de uppstarten som periodvis tuff, samtidigt som de är tacksamma över de positiva kunderna som har vägt upp det hårda arbetet.
– I början jobbade vi nästan dygnet runt och vi bodde i stort sätt i butiken. Det kunde vara både tufft och hårt. I dag känner vi av det i våra kroppar.
Under sommarsäsongen hade företaget som mest fem anställda och semestern blev begränsad till någon eller ett par veckor i stöten.
– När vi var lediga så var det jätteviktigt att inte vara hemma eftersom vi bodde så nära jobbet. Sedan gällde det att ha personal som kunde sköta om verksamheten när vi var borta. Fler tillfällen för återhämtning gavs under vintertid då försäljningstrycket var lägre.
Agneta har under hösten och vintern fortsatt att arrangera begravningsdekorationer.
I skrivande stund har det funnits flera intressenter som har velat ta över verksamheten. Men inget avtal har landat.
– Det innebär ett stort ansvar och vi måste känna att det finns kapacitet. Vi vill inte att någon tar över och bara vill prova på. Det behövs en affärsplan, säger Christer.
Växt-och odlingsbranschen beskrivs samtidigt som blomstrande med ett uppsving under pandemin. Att sälja verksamheten är ett beslut som paret har diskuterat i flera år.
– Men alla kanske inte riktigt vågar satsa utan tycker att det känns tryggt med en anställning, säger Agneta.
Liberalerna har föreslagit en stadspark i området.
– Det ultimata för oss skulle vara att butiken får fortleva i samma skepnad. Vi har en känsla och tanke om att den ska överleva. Butiker med stort kunnande och ett sortiment som kompletterar de stora kedjorna behövs för att orten ska vara attraktiv.
Men att låta de gröna fingrarna vila när pensionärslivet tar vid verkar inte bli aktuellt. Odlingsplatsen blir bara förflyttad till den egna trädgården söder om Gnesta, där de i första hand planerar för fruktträd, växthus och odling.
– Christers föräldrar har haft ett gammalt hus som vi har renoverat. Nu ser vi fram emot att ta oss an tomten. Vi har inte haft tid att odla själva tidigare, men nu har vi en halv hektar som vi ska bygga upp, säger Agneta.
Under våren ser paret fram emot att ta sig an sin egen trädgård som ligger söder om Gnesta.