I slutet av mars såldes en villa på Nygatan i Gnesta för över 51 000 kronor kvadraten. En villa i Torsåker såldes strax därefter för drygt 43 000 kronor per kvadratmeter. Priserna kan jämföras med det senaste årets snittpriser för villor i Stockholms län som har landat på 51 256 kronor. Vi har tidigare berättat om de stigande bostadspriserna, men nu väcks också frågor kring vilken räntehöjning låntagare skulle klara av. Cecilia Hermansson är forskare inom fastighetsekonomi och finans vid Kungliga tekniska högskolan.
– Det har gjorts flera olika studier kring vilken räntehöjning man klarar av. Då har svaren oftast blivit att man inte klarar av så stora förändringar. Det kommer alltid finnas grupper som får det svårt i ett sådant läge, men det är ingen jättestor grupp, säger hon.
Hermansson menar att svårigheter i många fall kombineras med andra stora förändringar som till exempel en skilsmässa eller att arbetslösheten i landet ökar. En tillbakablick på finanskrisen och bostadskraschen ger också vissa förutsättningar för at förutspå effekten av räntehöjningar.
– Räntorna gick upp med flera procent. Sedan den tiden har vi också sett att skulderna har ökat ytterligare.
Samtidigt har marginalerna och lånekraven blivit hårdare under åren.
– Det är mer vanligt att folk har bättre marginaler när man tar lån idag. De flesta som har tagit lån under de senaste åren har gjort det i en miljö där man förväntar sig större räntehöjningar. Hela ekonomin skulle nog klara en sådan höjning och jag tror inte att vi skulle se en systemkris.
Enligt Hermansson är det mer troligt att människor drar ner på resor och annan konsumtion vid en större räntehöjning än att man direkt väljer att sälja sin bostad. En annan fråga som i stor utsträckning berör unga som vill köpa bostadsrätt eller hus är kontantinsatsen som ska vara femton procent av slutpriset.
– Det är fler som har tvingats ta andra lån för att kunna betala insatsen och många har fått ta hjälp av nära och kära. Det i sig har också gjort att man har spridit ut skuldbördan.
Flera restriktioner, bland annat KALP-räntan, det vill säga den ränta som står för "kvar att leva på", innebär att banken räknar på om långtagaren skulle kunna klara av en räntehöjning på sju procent.
– Det här gör att färre beviljas lån och att det har blivit svårare att få ett lån. Men det innebär också att sårbarheten för de som har kommit in på bostadsmarknaden under senare år har lite större marginal för att klara ränteuppgångar.
Priserna stiger. Hur länge spår man att bostadspriserna kommer att fortsätta göra det?
– Det kan fortsätta ett tag till, eftersom räntorna inte ska gå upp. Pandemin är på väg att ta slut med vaccineringar, tillväxt och jobb. Det mesta talar för att vi inte kommer få en stark nedgång, men det kan plana ut lite grann. Men jag tror inte att vi kommer se några stora prisfall inom de närmsta 3-4 åren. Det är fortfarande många kommuner som har brist på bostäder.
Det gör att det heller inte finns några indikationer på att huspriserna kommer gå ned i varken Trosa eller Gnesta.
– Sörmland är en klockren region där pandemin påverkat priserna uppåt. Det finns säkert folk som har bott i Stockholm och nu ser en möjlighet att jobba en bit ifrån innerstaden. Det gör att priserna fortsätter att stiga eftersom många vill ha villor och fritidshus, säger Hermansson.