Bullret är en faktorvid ny detaljplanering

I samband med att ett område detaljplaneras tittar man på hur bullernivåer och hur närliggande infrastruktur kan komma att störa området. Ett exempel på detta är Frösjöstrand. Men inte när området där Rekal nu bygger ut planerades.

GNESTA2014-05-08 22:47

– Det var någon gång på 80-talet och då tänkte man inte i de banorna. Att husen har en bullerreflekterande effekt är olyckligt och kan ha med utformningen att göra, säger Tomas Enqvist, planarkitekt vid Gnesta kommun.

Att plantera träd som makarna Jonsson föreslår tror han dock inte mycket på.

– Träd brukar inte ha den dämpande effekten. Det är snarare så att det har en psykologisk inverkan än något annat, förklarar Enqvist.

Att sätta upp någon form av skärm längs med järnvägen, som gjorts på den norra sidan, är lämpligare, menar han.

Om man störs av buller längs vägar eller järnvägar är det i första hand Trafikverket man ska kontakta. Är det kommunen som är orsaken till bullret, till exempel att nya bostäder byggs nära en vältrafikerad väg, då är det också kommunens ansvar att se till att bullret minskar, det berättar man på Trafikverket.

På 19 platser runt om i Gnesta kommun kommer nu bullerskärmar att sättas upp. Det efter att Trafikverket gjort en inventering och sett att ljudnivåerna är för höga.

– Det är en proaktiv handling, vi har identifierat platser som är bullerstörda. Det kan också vara en del klagomål som gjort att vi fått upp ögonen för platsen, säger Urban Kauma, projektledare för nationella projekt på Trafikverket.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om