Efter en stroke för drygt fyra år sedan fördes Kjell Thor akut till Karolinska sjukhuset i Huddinge. När han fyra år senare drabbades av komplikationer efter ett fall valde han att fortsätta sin vård på Karolinska, fast i Solna. Detta eftersom han var bekant med sjukhusets personal och kände sig nöjd med vården. Och trots att Sörmlands landsting normalt hänvisar sina patienter till Uppsala universitetssjukhus eftersom det finns ett avtal mellan de båda landstingen.
Men det visade sig att valet att fortsätta vårdas i Stockholm inte bara var till Kjells fördel. Att välja utanför de avtal som finns har kostat honom flera extra dygn på sjukhus och många extra timmar administrativt arbete för personalen på avdelningen. Detta eftersom sjukresorna mellan hemmet och sjukhuset inte fungerar.
– Det finns ingen samordning mellan landstingen, vilket får absurda konsekvenser, säger Kjell.
– När man åker in akut åker man till närmsta sjukhus, sen är det rimligt att fortsätta sin behandling där. Men man kan inte ta sig dit eller hem, om man inte står för resan själv.
När vårdinsatsen är klar och det är dags för hemfärd finns det nämligen ingen som vet hur det ska gå till rent praktiskt, eftersom inga rutiner för sjukresor mellan Sörmland och Stockholm finns.
– Det är en märklig känsla att göra sig klar för att åka hem för att senare samma dag får besked om att man måste stanna en natt till för att man inte kunnat lösa det med sjukresa. Det är konstigt att det inte finns rutiner, ett extra vårddygn kostar ju betydligt mer än en resa hem, säger Kjell.
Också Kjells hustru Ann Kjellin fick smaka på orutinen när hon i höstas ramlade av sin häst under en ridtur och fick färdas till sjukhus med ambulans.
– Det är närmre till Södertälje sjukhus än till Nyköping så jag bad om att få åka dit. När jag var färdigbehandlad och skulle åka hem fanns det ingen sjuktransport. Så också jag blev liggande en natt extra på sjukhuset, säger hon.
– Hade inte min dotter tagit ledigt och skjutsat hem mig dagen efter hade jag blivit kvar ytterligare en natt, det är inte samhällsekonomiskt hållbart.
Kjell och Ann efterfrågan nu tydliga rutiner och riktlinjer för hur landstingen ska lösa frågan om sjuktransporter.
– Man ska inte behöva uppfinna hjulet om och om igen, det måste finnas ett administrativt system som fungerar över länsgränserna, säger Ann.
– Det är rena rama struntet att det inte skulle gå att reda ut, systemet som finns i dag kostar tid för både oss som patienter men också för de som jobbar inom vården, avslutar Kjell.