De nya riktlinjerna innebär att alla som söker om färdtjänst måste kunna uppvisa ett läkarintyg på att de är i behov av stödet. Enligt Handikapporganisationernas samarbetsorgan (HSO) i Gnesta har det ställt till stora problem.
– Det är flera färdtjänstberättigade som kontaktat oss i styrelsen och berättat om det här, säger Mats Dellrud, som själv sitter i styrelsen för HSO.
Det handlar bland annat om att ett läkarintyg kostar pengar – 375 kronor enligt den skrivelse som HSO skickat till Gnesta kommuns vuxen- och omsorgsnämnd – något som kan vara svårt för personer med små inkomster. Att kommunen har långa handläggningstider har inte gjort saken lättare.
– I något fall har handläggningstiden på kommunen varit så lång att det här intyget, som gäller i en tremånaders period, har gått ut och personen har blivit ombedd att göra om det, säger Mats Dellrud.
De långa handläggningstiderna har också gett problem i kontakten med Samres, där färdtjänsten beställs, då giltighetstiden på tidigare beslut har hunnit gå ut innan ett nytt har utfärdats. Enligt skrivelsen till kommunen har det gjort att flera personer har nekats resa.
Mats Dellrud och HSO upplevde att det tidigare systemet fungerade bra. Då fattades besluten av en av kommunens biståndshandläggare.
– De fattar fortfarande de slutgiltiga beslutet men man måste ha ett intyg. Det är fler steg än tidigare och just det här att det ska göras om varje år, även om man har en funktionsnedsättning som är kronisk. Har man två amputerade ben så har man, säger Mats Dellrud.
Ingrid Jerneborg Glimne (M), ordförande i vuxen- och omsorgsnämnden säger att Gnesta kommun tidigare varit alltför generösa med att bevilja färdtjänst, och att förändringarna gjordes för att få ner antalet färdtjänstberättigade.
– Det var väldigt godtyckliga regler förut, säger hon, men uppger också att hon inte är främmande för att se över och ändra i de nuvarande reglerna längre fram.
Än så länge har ingen utvärdering av förändringarna gjorts, men enligt Jerneborg Glimne har de i alla fall i viss mån haft önskad effekt. Vad det gäller kostnaden uppger hon att den i de flesta fall täcks av högkostnadsskyddet, och några långa handläggningstider känner hon inte till.
– Vi är inte unika med att begära läkarintyg, de flesta kommuner har det. Det är ju en rättssäkerhet också, att det är en ordentlig bedömning, säger hon.
Mats Dellrud är skeptisk.
– Om de nu anser att vi är för många som har fått färdtjänst tidigare och de vill strama åt det hela så handlar det nog mer om ekonomi i så fall, säger han.
Enligt Ingrid Jerneborg Glimne är det inte alltid så uppenbart att någon är i behov av färdtjänst, och även i uppenbara fall kan proteser och nya hjälpmedel göra att behoven förändras.
– Det kan vara andra saker än att man inte kan gå. Det är inte så att det bara syns på en människa att man behöver färdtjänst. Vem ska avgöra var den gränsen går någonstans? säger hon.