– Vi gjorde det givetvis av miljöskäl, men också på grund av ekonomin. Det finns ganska många olika bidrag man kan söka, berättar Olle Sahlin, som bor i centrala Trosa.
Han satte upp sina solceller i början av sommaren och har redan sålt el till Vattenfall för 2 000 kronor.
Det är snart fyra hus på Olle Sahlins gata med paneler på taken. Men så många fler lär det inte bli den närmsta tiden, eftersom kapaciteten på det lokala elnätet har slagit i taket. En transformatorstation i ett vanligt villaområde klarar inte mer än solceller på en tredjedel av hustaken när solen skiner och elen ska exporteras ut på nätet. Blir trycket högre kan skåpet börja brinna.
Det kapacitetstaket har redan nåtts på flera håll i både Trosa och Gnesta.
Ett sätt att lösa problemet är att installera batterier, så att elen kan lagras istället för exporteras. Ett annat är lokala föreningar där grannar med solceller kan sälja sitt överskott direkt till grannarna på gatan, något som i branschen kallas energigemenskaper.
– Det är bara en tanke än så länge, men det är klart att det vore bättre att hjälpas åt i en samfällighet än att distribuera till Vattenfall. Det känns som en häftig idé, säger Olle Sahlin.
En annan som lockas av tanken på att sälja el till grannarna är Oskar Kööhler som bor på Frönäs i Gnesta, ett område där var och vartannat tak täcks av svarta paneler.
– Den svaga länken är ju vintern i Sverige. Jag tror inte att vi kan bli helt självständiga från elbolagen, men i alla fall lite mindre beroende av dem, säger Oskar Kööhler.
En stor vinst med en energigemenskap skulle vara att ett grannskap inte behöver en nätanslutning per hushåll, menar han. Kan man bygga ett gemensamt lokalt nät och dela på ett färre antal anslutningar till elbolagets nät kan många tusenlappar i fasta avgifter sparas varje år.
Varken energigemenskaper eller lokala mikronät är dock tillåtna med dagens lagstiftning. Det finns ett EU-direktiv som säger att medlemsstaterna måste ändra sina lagar för att möjliggöra just energigemenskaper, men Sverige och flera andra länder ligger efter. Lagändringen skulle egentligen ha trätt i kraft 1 januari i år, men processen har dragit ut på tiden.
Energimarknadsinspektionen tog fram ett paket med nya lagförslag tidigt förra året som ligger på regeringens bord, och en proposition väntas komma under hösten. Men det är många lagar som behöver ses över och det är inte säkert att frågan om energigemenskaper kommer med i propositionen. Dessutom skulle mikronät, alltså sladdar mellan villaägare på samma gata, förbli förbjudna enligt förslaget.
– Alla är nog lite tagna på sängen av utvecklingen, det är sådant tryck i elektrifieringsfrågan just nu. Vems fel det är att det inte går snabbare är inte lätt att säga, menar Anne Vadasz Nilsson, generaldirektör på Energimarknadsinspektionen, som har huvudkontor i Eskilstuna.
De stora elbolagen har ensamrätt på att äga och driva elnät i Sverige. De har samtidigt en skyldighet att bygga ut sina nät när kunderna efterfrågar det. I teorin är Vattenfall alltså tvungna att öka kapaciteten i ett bostadsområde där många vill installera solceller. Men i praktiken tycks det vara väldigt svårt att få gehör för sådana önskemål. Tidningen har ställt frågor om detta till företaget, som lovat återkomma med en förklaring efter semestrarna.