Els-Marie Lindbom var en av besökarna på onsdagens fyndmarknad. Priserna sätts till ungefär hälften av vad sakerna tros vara värda och förtjänsten går till välgörenhet.
– Det ska vara billigt. Det är grundkonceptet, säger Henric Sörblad, sekreterare i Lions Gnesta och till vardags företagare inom belysning.
Han leder den anrika klubbens senaste satsning, den fyndmarknad i Stoppgallerian som nu fyller ett år. Gnestabor lämnar in eller får upphämtade allehanda saker ("som går att sälja, det är viktigt") och Lions sorterar och säljer.
Är ni för billiga?
– Det tror jag inte. Ofta kollar vi upp, kostar en tavla tusen spänn på nätet, ja då tar vi hälften av det beloppet.
– Då är vi för billiga, kommenterar Åke Sandklef, klubbens kassör, som också är på plats på fredagen under förberedelserna för lördagens matkalas.
Till jubileet ordnar Lions nämligen buffé och vinprovning, för dagen även på nedervåningen i Stoppgallerian.
Klubben vill inte riktigt avslöja hur mycket pengar fyndmarknaden har genererat till välgörenhet. Men totalt sett skänker de 300 000– 400 000 kronor per år till välgörande ändamål, säger Henric Sörblad. Det är pengar också från julkonserten, julmarknaden och sommarcirkusen.
Allt man säljer på fyndmarknaden har man fått till skänks, och all mat och dryck på lördagens matmarknad – tacobuffé, korvbuffé och ostbuffé, plus tilltugg – är sponsrad av Hemköpbutiken och dess leverantörer.
Lionsklubbens Henric Sörblad har lett arbetet med fyndmarknaden, som från början bara var tänkt att pågå under sommaren.
Åke Nordin, som startade butiken 1975, har hittat på upplägget och de andra ger honom med leenden titeln "ordförande i idékommittén".
Pengarna går till Ukraina, men även till bland annat räddningsarbete efter jordbävningar. Inte sällan köper Lions Gnesta in hela tält och skänker till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
De tidigare ideella evenemangen Gnestatrampet, som ordnades tillsammans med Stjärnhovs IK, och kräftfisket, är pausade respektive nedlagda.
– Kräftfisket var det mest aktiva vi gjort, kräftorna såldes till restauranger i Stockholm. Vi arrenderade Lockvattnet.
Fem–sex personer, medlemmar tillsammans med "respektive hustrur och andra intresserade" sköter fyndmarknaden med tillfälliga frivilliga.
Kajsa Gard kikar på några av de många lampor och armaturer Lions saluför på sin fyndmarknad, som till skillnad från den gamla årsvisa loppisen har öppet två gånger i veckan.
Vad är det knasigaste någon skänkt?
– Jag kommer ihåg en svart piedestal från 1870-talet. Den står i nya inredningsbutiken på Storgatan nu, säger Henric Sörblad.
Hur ofta får ni grejer ni inte vill ha?
– Det är fler som skänker än som köper. Det är ett konstant besvär att åka till Återvinningsgården. Eller besvär är det väl inte.
Kan också matmarknaden bli en följetong?
– Det kan det bli, vi vet inte. Det har med lokaler att göra.