– Rent praktiskt innebär det att risken att hitta smittan här är förhöjd. Vi har tagit in rävbajs från området som vi kommer att undersöka för att se om smittan är mer utspridd, säger Johan Höglund, professor i parasitologi på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala.
Dvärgbandmask har tidigare påträffats i rävspillning utanför Katrineholm. Det första fyndet gjordes 2011, och nyligen kunde det konstateras att smittan finns kvar i området.
På måndagen presenterade forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, nya rön om rävens dvärgbandmask och dess förekomst i Sverige.
Undersökningarna visar att dvärgbandmasken finns kvar i de områden där den först hittades, det vill säga i Sörmland och utanför Uddevalla. Men SLU har också hittat parasisten i en vattensork mellan Östermalma och Gnesta, omkring sju mil öster om fyndplatsen utanför Katrineholm.
Rävens dvärgbandmask behöver både en huvudvärd och en så kallad mellanvärd för sin livscykel. Att parasiten nu hittats i en vattensork betyder att hela dess livscykel finns kartlagd i Sörmland.
Men trots det nya fyndet menar professor Johan Höglund vid SLU att det inte finns skäl till någon större oro. De träckprover som analyserats visar fortfarande på en liten förekomst. Det kan rentav vara så att dvärgbandmasken funnits i Sörmland "sedan tid och evighet", men inte upptäckts tidigare.
Att det nu är klarlagt att vattensorken kan tjäna som mellanvärd kan dock hjälpa forskarna vidare. Om sökandet efter parasiten inriktas på områden där vattensorken trivs, är det möjligt att fler positiva fynd görs, enligt Johan Höglund.
Mycket forskning återstår också. Även om forskarna nu fått bekräftat att vattensorken kan vara en mellanvärd för parasiten, kan det tänkas att det även finns andra mellanvärdar.