Gerdtmans skor har legat på hörnet Storgatan och Marieströmsgatan sedan förra sekelskiftet.
– Det har aldrig varit tråkigt att gå till jobbet, jag har alltid tyckt att det varit kul.
Skorna på hans hyllor har skiftat, med säsonger och mode, men Jan Hejdström har bestått. Ända sedan 1969 när han bodde på Stora torget ("vi hade skjutbana på vinden") och började hjälpa föräldrarna Frans och Kristina i butiken.
10–18, måndag till fredag, och så halva lördagarna. Två–tre veckors semester. Det är mötet med kunderna som fått Janne att fortsätta i alla år, säger han.
– Man kan hjälpa folk att få sköna skor som de kommer in sedan med och säger: 'Gud så skönt, de här har varit bra.'
Blir du arg om någon provar massor och sedan inte köper något?
– Nej äsch! Det har jag med mig från modersmjölken, att det spelar ingen roll om en kund handlar eller inte. Huvudsaken är att kunden känner sig välkommen tillbaks.
Gnestas i dag äldsta butik registrerades som Gerdtmans sko- och läderhandel, med garveri nedströms Sigtunaån, redan 1886.
1970-talet kan Janne sakna, då det fanns "pumps i sex olika färger, och tre klackhöjder". Butiksdöden är också en viss sorg.
Jan Hejdström är stolt över att ha förvaltat en tradition sedan minst 1886.
– Förr fanns fem damaffärer, två herraffärer, två skobutiker. Varje gård hade en–två anställda, vi sålde lika många gummistövlar på en vecka som man gör på ett år nu.
Men Gerdtmans har gett lön hela tiden, även om 1990-talet var lite ansträngt. Då skedde också flera inbrott.
– Jag har ett stadigt kassaskåp och det är bara högerskor framme. En gång fick jag tillbaka 15 vänsterdojor av polisen.