Nej, blev i november konsulternas svar på huruvida socialnämnden vidtar tydliga åtgärder för att nå mål för den misskötta ekonomin.
Socialnämnden i Gnesta kommun har länge haft svårt att få pengarna att räcka till: 2019 och 2020 gick man ungefär sex miljoner kronor back årligen, på en budget på knappt 230 miljoner kronor.
De förtroendevalda revisorerna bad till slut revisionsfirman Pwc att syna om politikerna i nämnden höll tillräckligt bra koll under fjolårets första nio månader. Nej, blev svaret i en 22-sidig rapport i november.
"Utifrån genomförd granskning är vår samlade bedömning att socialnämndens åtgärder ej är tillräckliga för att nå en ekonomi i balans" skrev de två konsulterna. Att nämnden inte hade tagit krafttag kallade konsulterna allvarligt.
– Det är berättigat det som står i rapporten, säger oppositionspolitikern Mari Klasson (C), efter att nämnden nyligen tagit upp kritiken och förvaltningens planer.
Hon försvarar dock S+M-majoritetens styre i nämnden.
– Vi gör ju allt vi kan för att få det här att fungera.
Klasson, som är sjuksköterska på vårdcentral till vardags och snart suttit åtta år i nämnden, hänvisar till täta chefsbyten som orsak till att politikerna inte tagit krafttag tidigare.
– Vi har fått information om att det fungerar bra, sen visar det sig inte gå ekonomiskt.
Men med den senaste chefen Lena Karlsson Leksell, som tillträdde i augusti, har nämnden åter hopp om framtiden.
Socialtjänstens chef sedan i augusti, Lena Karlsson Leksell, siktar på mer förebyggande arbete och färre dyra externa placeringar.
I samråd med nämnden och kommunstyrelsen har hon en plan för en budget som går ihop – och på köpet ska ge bättre socialtjänst.
– Vi har fått ett tillskott på drygt 19 miljoner kronor. Det är viss kompensation för externa placeringar. Samtidigt ska vi utöka öppenvården, det vill säga att på hemmaplan ta hand om barn och ungdomar men även vuxna i missbruk eller våld i nära relation.
Mer tidigt, förebyggande samarbete med skola och polis ska på sikt på ned de ofta höga kostnaderna för akuta krislösningar.
– Sen får vi tillskott för äldreomsorgen, vi ser en ökad andel 80-plussare.
Socialnämnden i Gnesta fick i höstas tung kritik av två externa revisorer som kommunrevisorerna hyrt in, vad gäller ekonomin.
Pwc-revisorerna slog ned på komvuxkostnaderna, som varit fem gånger högre än i jämförbara kommuner.
– Vi har inte en gigantisk volym elever i Gnesta och kanske behöver göra mindre i egen regi. Vi kan leja privata utbildare eller gå ihop med Nyköping, säger Karlsson Leksell.
Socialt arbete är dock svårt att prognostisera.
Det kan räcka med att en familj får stora problem så spricker nästan budget?
– Ja, och finns det också många barn i den familjen kan det skapa helt andra förutsättningar för oss.