Kvinnan har flera fysiska besvär, får yrselattacker och upplever en stor ängslan av att vara ensam. Kvinnan, som bara väger 38 kilo, kan själv inte ta sig ur lägenheten eftersom den ligger 25 trappsteg upp och huset saknar hiss. Kvinnans bostad saknar även balkong.
Ändå beslutade Gnesta kommun i maj förra året att avslå kvinnans ansökan av särskilt boende. Hon hade inget omfattande tillsynsbehov och har blivit erbjuden utökad hjälp i hemmet men avböjt. Personalen på korttidsboendet ska heller inte ha märkt av kvinnans oro och kvinnan fick ingen plats på ett särskilt boende.
Kvinnan överklagade till förvaltningsrätten, som dock gick på kommunens linje: kvinnans behov kunde tillgodoses i hemmet.
Enligt socialtjänstlagen har äldre rätt till en skälig levnadsnivå och kammarrätten finner inga skäl att ifrågasätta den oroskänsla och isolering kvinnan känner av att vara ensam hemma. Med tanke på hennes höga ålder kommer hennes behov av hjälp och vård snarare öka med tiden än minska fastslår kammarrätten. Därför bifaller man hennes överklagan och slår fast att hon behöver ett särskilt boende.