Gnesta kommun har undersökt samarbeten med grannkommunerna inför byggandet av ett nytt vattenverk, men alla tänkbara lösningar bedömdes vara för dyra. På längre sikt kommer det dock bli svårare och svårare för små kommuner att klara sig på egen hand när det gäller vatten och avlopp.
– Vår slutsats är att olika former av samarbeten är önskvärda. Vi brukar säga att det behövs ett underlag på omkring 50 000 invånare, mellan tummen och pekfingret, säger Fredrik Vinthagen, kommunikationsstrateg på Svenskt vatten.
Samtliga 290 kommuner är medlemmar i branschorganisationen, men någon statistik över hur många som ingår i olika samarbeten över kommungränserna finns inte. Bolagen och samverkansorganisationerna blir fler och fler, och geografin spelar ofta stor roll.
– Ju längre söderut man kommer desto fler samarbeten hittar man. Norrut är det svårare, säger Fredrik Vinthagen.
Precis som i många andra branscher finns det synergieffekter att hämta hem ju större organisation man har. Men den största vinsten med gemensamma VA-bolag är de långsiktiga investeringarna i infrastruktur, likt den Gnesta kommun nu står inför, menar Vinthagen.
– Det är inte dagens drift som är det stora problemet, utan att ta höjd för utmaningarna framåt.
I regionen samarbetar Katrineholm, Flen och Vingåker kring VA-frågor i bolaget Sörmland vatten. Bolaget Eskilstuna Strängnäs energi & miljö sköter driften av VA-näten i norra Sörmland, men kommunerna äger fortfarande sina respektive anläggningar.