43 procent av landets 24-åringar har påbörjat eller genomfört en högskoleutbildning. I Gnesta är siffran betydligt lägre, här har bara 29 procent av Gnestaungdomarna upp till 24 år valt att studera vidare på högskola eller universitet. Det visar färsk statistik från högskoleverket. Men trots att siffran är låg i kommunen har den ändå ökat med nästan 4 procent mot i fjol. Något som välkomnas av Monica Harlin, barn och utbildningschef i Gnesta kommun.
– Det är ett politiskt mål i kommunen att höja andelen ungdomar som går vidare till högre studier efter gymnasiet, säger hon.
Men även om siffrorna ökar så ligger Gnesta kommun fortfarande kvar i botten också på regional nivå. Bara Vingåker har färre högskolestuderande ungdomar. Något som verkar som drivmedel för kommunen. För att styra om siffrorna jobbar man nu på flera olika plan. Bland annat ska man försöka väcka intresset för högre utbildning redan i tidig ålder.
– Redan i dag får eleverna på Frejaskolan besök av personer med olika yrken som berättar vad som krävts av dem för att hamna där de hamnat. Men kanske måste man ta det vidare, kanske genom att åka på studiebesök till högskolorna så de får se hur det ser ut och vad man gör. Så det inte skapas myter om hur det är. Vi vill avdramatisera vidare studier och göra det till något spännande och positivt.
Harlin poängterar att det faktum att ungdomarna inte väljer att studera på högskola inte är det samma som att de går sysslolösa. Många unga får jobb direkt efter gymnasiet.
I papperstidningen: Elin Agnsjö berättar om varför hon valde högskola direkt efter gymnasiet.