– Vi brukar tända kolmilan officiellt klockan elva en lördag i juli men i år har inte det gått som vanligt. Det brukar annars vara runt 300 till 500 personer på plats, berättar Thomas Önnebro, sekreterare i Östra Sörmlands gruvförening.
På grund av coronapandemin och de restriktioner som finns för folksamlingar har inte föreningen kunnat ha sitt årliga evenemang med publik. Men den årliga kolmilan har ändå rests i Skottvång utanför Laxne.
Kolmilan brukar tändas av lokala profiler och hedersmedlemmar och i år fick föreningens vice ordförande Ulf Sandström äran att tända kolmilan.
– Kolmilan är alltid en hon och i år heter hon Milia. Det är den som tänder milan som får namnge den.
Föreningen har förberett och byggt milan varje söndag sedan i slutet av april.
– Det går åt många timmar och allt det här är på ideell basis, men det fyller ju också ett behov som vi har av att umgås med varandra, säger Thomas Önnebro.
Thomas Önnebro har märkt av en stor ökning av antalet personer som väljer att vandra i skogen vid Skottvång.
– Det har varit otroligt mycket folk i skogen den här våren. Det är många människor som stannar här och tittar på milan när de är ute och går på Sörmlandsleden, så vi har också haft lite besökare.
Östra Sörmlands gruvförening har totalt 40 enskilda medlemmar och ett 80-tal familjemedlemsskap.
– Det är många som är med för att få information och för att kunna vara få reda på och se när det händer saker. Men man vill ju alltid att det ska finnas fler medlemmar som vill vara med och arbeta med exempelvis resning av kolmilan.
När kolmilan tänts så måste den bemannas dygnet runt. En viktig uppgift är att milan ska få lagom mycket syre för att inte slockna eller brinna upp. Gruvföreningen har minst två man dygnet runt på plats och det tar cirka fem dygn tills kolet är klart i milan. Efter det ska allt kol tas ut ur milan och svalna och sedan paketeras i säckar. Föreningen säljer sedan grillkol i bland annat gruvmuseet.
Resning av kolmilor är en gammal tradition som föreningen tycker är viktig att kunna föra vidare.
– Det känns jätteroligt att det finns en förening som har intresse och möjlighet att hålla på med det här. Föreningen började 1999 i Skottvång och det är många besökare som återkommer hit. Vi från föreningen brukar passa på att berätta om historien om bakom kolmilorna.