"Olämpligt språkbruk" och "sexuella anspelningar" från en boendestödjare hade skapat "känslor av starkt obehag och stress” i den funktionsnedsatta personen, som inte vågat klaga på ett år.
”Ett allvarligt missförhållande.” Det konstaterade Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, tidigare i år efter att Gnesta kommun upptäckt och lex Sarah-anmält fallet.
Huruvida den aktuella boendestödjaren, som hade goda referenser, var ostraffad eller inte framkom inte vid rekryteringen.
Borde utdrag ur belastningsregistret vara obligatoriskt, när någon anställs för att arbeta med sköra och utsatta? Händelsen väckte frågan i socialnämnden.
Ja, svarar dess ordförande Ingrid Jerneborg Glimne (M):
– I det privata näringslivet är det inga konstigheter, även Svenska kyrkan kräver utdrag ur belastningsregistret vad jag förstår, säger hon.
Motargumenten har enligt henne varit "den personliga integriteten" och att "den som sonat för sitt brott ska få en andra chans".
– Jag tycker bara det är nonchalant mot människor som är på botten och våra allra svagaste. Vi vill helst inte ha kriminella personer som jobbar för kommunen, och i vård- och omsorgsförvaltningen är det verkligen inte okej, säger hon.
Om Ingrid Jerneborg Glimne fick bestämma skulle anställda vid socialförvaltningen visa utdrag ur belastningsregistret vid rekrytering, och även fortlöpande under anställningstiden. Ett förslag som lagts fram i nämnden, men som kommunstyrelsens ordförande Linda Lundin (S) yrkat avslag på:
– Det saknas lagstöd för att göra registerkontroller på medarbetare som arbetar med äldre. Som arbetsgivare är det därför ingenting vi kan kräva, säger hon.
Under hösten har dock frågan om bakgrundskontroller för personal som jobbar med äldre, eller personer med funktionsnedsättning presenterats för riksdagen, påpekar Linda Lundin.
– Jag välkomnar en sådan lagändring, även äldre som får stöd och hjälp från kommunen ska kunna känna sig trygga, säger hon.
För socialförvaltningens chef Lena Karlsson Leksell vore registerutdrag ett välkommet verktyg.
– Det kan vara bra i vissa fall, rekryteringsprocessen är komplex och det går inte att veta om referenspersoner är ärliga, säger hon.
Efter lex Sarah-anmälan ser kommunen över riskanalyser och befintliga rutiner, som "när och om" någon ska arbeta ensam med "sköra personer", påpekar Lena Karlsson Leksell.
– För personer med boendestöd finns det alltid två kontaktpersoner, vilket ska ge en ökad trygghet. Men det fungerade inte i det här fallet, säger hon.