– Dela ut avfallskvarnar till hushållen, minska sopmängden och använd avloppsinfrastrukturen. Flera kommuner i Värmland har gjort samma sak, det är win-win, säger Johan Lexell.
Han har lämnat in ett e-förslag om att göra just detta till kommunen. Reningsverket i Gnesta sjunger som bekant på sista versen. Nu när en ny avloppslösning ska tas fram finns det för första gången på många år en möjlighet att tänka lite kreativt, menar Lexell.
I dag slängs matresterna i gröna påsen och körs sedan i Södertälje. Med avfallskvarnar kan samma matrester istället transporteras i befintliga avloppsledningar till ett nytt reningsverk och där omvandlas till biogas och biokol, som kommunen sedan kan sälja.
– Från mitt hus i Gnesta är det fyra mil till Tvetatippen, där soporna hamnar i dag. Till reningsverket är det fyra kilometer. Dessutom skulle vi slippa varanannan sopbil inne i vårt bostadsområde, säger Johan Lexell.
Ett nytt reningsverk med en anläggning som kan producera biogas skulle innebära en stor investering för kommunen. Men satsningen skulle löna sig i längden, menar förslagsförfattaren.
– Som vanligt är det så att man måste investera för att tjäna pengar. Jämför med solcellsbranschen. Avkastningen på investerat kapital är 9 procent, och man kan låna till 1 procents ränta. Då blir inte frågan vad det kostar att bygga, utan hur mycket man får låna, säger Johan Lexell.