Nina Hofmann Küppers har tre tävlingshästar, en kundhäst och fyra unghästar, plus två till som inte jobbas. Det här är hennes två ettåringar.
Nina Hofmanns tävlingskarriär på hästryggen har haft sina upp- och nedgångar. Efter en sensationellt tidig debut i en världscupfinal i dressyr 2011 har hon då och då stoppats, av egna skador eller skador på hästarna.
– Det började med en trampskada på foten som resulterade i flera operationer, 2014 bröt jag ryggen, sen kom pacemakern, berättar Gnestaryttaren.
Det var efter det som hon hittade yogan och började med den typen av träning för att kunna fortsätta sitt arbete med hästarna.
Men 2023 ställdes allt på sin spets – igen.
– Det som inte fick hända, hände. För första gången någonsin blev jag ordentligt avkastad. Det var med en häst som jag var van vid och som vi haft länge, men från ingenstans får hon totalt fnatt.
Eftersom Nina Hofmann Küppers inte släppte tyglarna blev det enorma slitningar i axel och arm, och hon drabbades av nervskador.
– Jag höll mig kvar länge och väl, men när jag var på marken vände sig hästen om och sparkade mig i huvudet, så jag fick ett allvarligt skalltrauma också. Jag hamnade på akuten med en supersvår hjärnskakning.
En månads rehab med hjärntrappa – läkarnas go-to om man fått hjärnskakning – följde. Sedan en lång behandling vad gäller nervskadorna, som blev svårbehandlade på grund av pacemakern, som satt i vägen.
– Jag funderade faktiskt på om jag skulle sluta. Det var en superlång väg tillbaka. Inte bara med kroppen utan även psykiskt. Så fort jag blev trött fick jag huvudvärk, fick svårt med koncentrationen, fick minnesluckor. Helt plötsligt fick innebörden hjärntrötthet en annan innebörd.
Då blev yogan en räddning igen.
– Allt var i ett skifte. Läkarna sa att jag troligtvis aldrig kommer att kunna rida så många hästar per dag som jag gjort tidigare, och då förkovrade jag mig i yogan. Till en början för min egen skull: "jag vill rida tio hästar per dag igen". Men genom utbildningen kände jag att jag ville ge min insikt vidare till andra.
Till en början hade Nina Hofmann Küppers en yogaklass i veckan, men nu har företaget expanderat och det är klasser nästan varje dag.
Den 27 december bytte hon därför hönshuset, som tidigare varit hennes yogastudio, mot en arbetarlägenhet som stod ledig på gården utanför Gnesta. Där kunde hon ta emot upp till nio kunder åt gången.
Nu har hon flyttat in på övervåningen i ladan snett över gårdsplanen. Där finns möjlighet att expandera ytterligare. Av bara farten har hon läst in en kurs för kostrådgivning och i februari är hon examinerad neurobaserad mental coach. Det liknar vanlig mental träning, men deltagarna går djupare in i nervsystemet och hur hjärnan jobbar vid smärta och stresspåslag.
– Många i min bransch mår dåligt. Från början var det tänkt att det skulle handla om ryttaryoga. Det är härligt att kunna erbjuda mina ryttare ett koncept med träning och välmående, men jag har även öppna klasser. Det är samma yoga för alla, har man en stel höft så har man. Det är ingen skillnad på övningarna.
Det var nära att Nina Hofmann Küppers fick släppa hästbiten i företaget efter den senaste olyckan.
Har du nått ut till folk eller är du fortfarande "Nina-dressyrryttaren"?
– Jag är fortfarande "Nina-dressyrryttaren". Jag kommer från en bransch där flera, inte alla, säger "har du blivit sån". Man blir lite flummig, man är i en liten annan värld. Men det är så man ser på yoga. Så när jag började prata med ryttare om yoga beskrev jag det mer som rörelseglädje.
Under julhelgen presenterade hon korta filmer på sociala medier, om hur man enkelt kan yoga i stallgången med ridbyxor och ridstövlar på.
– Jag hör så många ursäkter. Varje gång jag hör "det här går inte" tänker jag "det går visst". Svårigheten är att faktiskt göra det. Och de här övningarna tar inte mer än några minuter, säger hon.
2025 ska Nina Hofmann Küppers försöka hitta en balans mellan hästarna och yogan.
En yogaklass i veckan har växt till fem och hon har anordnat strandyoga, solnedgångsyoga, soluppgångsyoga – ja, alla typer av yoga man kan tänka sig. I framtiden är siktet inställt mot företag.
– Men jag ska sänka tempot 2025. Just nu spenderar jag 60–70 procent på allt. Jag har inte hittat den perfekta mellanvägen än utan testar mig fram. Jag får se hur yogan tar fart. Hästarna tar ju egentligen samma tid som tidigare.
Alla projekten ligger under samma företagsnamn, Firma Wisbohammar.
– Även hästarna har egentligen gynnats av min olycka. Jag jobbar mer med markarbete och connection och är mer ute i skogen och promenerar med dem. Jag jobbar med kroppsspråk och styrning och vet att jag kan lita på dem även när jag sitter upp. Man bygger ett djupare band.
Nervskadan i axel och arm gör att Nina Hofmann Küppers inte kommer att kunna rida så många hästar per dag i framtiden som hon gjorde tidigare. Därför har hon lagt om yrkeskarriären.
Så olyckan har gett något positivt också?
– Jag har fått extremt mycket. Jag har blivit mycket rikare av vad som blev, även om jag tänkte "är det här slutet" just när det hände.