Franz Ruhmland och Conny Karlsson är nöjda med att kommunens elfordon laddas nattetid.
– Man får ha det i bakhuvudet hela tiden. Vi på driften har nog det.
Franz Ruhmland skjuter solglasögonen bakpå huvudet och det glimmar till i ögonen. Som energiexpert på Gnestahem och Gnesta förvaltnings, som sköter kommunens byggnader, har han en huvudroll i att hantera de minst sagt ryckiga elpriserna: Priset i fredags varierade från 8 öre per kWh på småtimmarna till 8 kronor för samma sak på förmiddagen.
Kommunen har låst upp sig i fasta och till synes prisvärda elavtal – under 40 öre oavsett tid på dygnet – i flera år. Men frågan handlar också om miljön.
– Vi har effektbrist i landet och ute i Europa. Alla måste dra sitt strå till stacken, säger Ruhmland.
Gnestahems 900 lägenheter har individuell hushållsel, så hur den används är de boendes sak. Men vad gör då tjänstemännen? Och är det tillräckligt?
Franz Ruhmland och förvaltningschefen Conny Karlsson visar inte utan stolthet stolparna där fastighetsskötarnas sju elskåpbilar laddas. Oavsett när personalen sticker i sladden laddas bilarna enbart nattetid, så har det varit ända sedan bilarna köptes in förra vintern.
Men sedan kör vi till Solsidan, där kommunen satt upp allmänna laddstolpar. Där visar sig priserna (enligt standard landet över) vara konstgjort fasta över dygnet, trots att det är dåligt för miljön.
Har ni bett operatören ändra till timpris?
– Det har vi inte gjort. Det är en intressant tanke. Faktiskt. Om de kan det.
Laddstolparna på parkeringen intill, vid äldreboendet Strandhagen, saknar information och skyltning – det är oklart om de är i drift.
Mest el i och kring husen slukar dock ventilation och värmepumpar, nästan 90 procent uppskattar Karlsson. I källaren under Frejaskolan brummar enorma system som förser elever och lärare med frisk, lagom varm luft.
Efter att ha navigerat spindelväv och bråte fingrar Ruhmland på en panel – sedan några månader tillbaka har han redan sänkt värmen i hela skolan precis när alla kommer dit: Klockan 07 till 11 på vardagar.
Från en skärm i Frejaskolans källare kan en rad anläggningar hettas upp eller kylas av.
– Vi kan inte stänga av ventilationen. Men vi kan skruva ned pumparna när lasterna är som tyngst.
Merparten av värmen kommer från det privata fjärrvärmeverket, så den är mindre elberoende än pumparna som växlar fram värme ur berget och frånluften.
Kan ni göra mer? Höja värmen 06-07 och sedan stänga av den helt ett par timmar?
– Det går, men jag tror inte det är vettigt.
Efter en stunds funderande konstaterar Ruhmland att en sådan idé kunde vara bra för miljön, men inte för kommunens ekonomi med nuvarande fasta avtal: Totalförbrukningen kan höjas även om effekttoppar undviks, och för närvarande har ju kommunen förhandlat bort behovet av att ta miljöhänsyn.
Karlsson spånar idéer. Kanske kan slöjd och idrott, då duschar används, schemaläggas när elen är billig. Kanske kan varmvatten lagras i stora tankar på natten och sedan användas i toaletter och kök under förmiddagen.
Förvaltningschef Conny Karlsson har sett kommunala elfordon användas som batterier i Örebro men Gnesta är inte moget för det.
En vild idé är att använda hela simhallen som batteri.
– Då får de som kommer och simmar på morgonen det lite extra varmt, skrattar Conny Karlsson.
Har ni diskuterat det med fritidschefen?
– Nej, inte än.
Karlsson berättar att han varit på studieresa till Örebro, där det kommunala bostadsbolaget använder elbilars batterier för att kapa så kallade energitoppar. Bilarna laddas när priset och förbrukningen är låg, men skickar sedan tillbaka elen till husen när förbrukningen är hög.
– Men vårt nästa steg är nog att sätta upp mer solceller.