Paret som äger gården ville säga upp arrendatorn, som inte var intresserad av att lämna över den mark han har lagt ner mycket pengar på att bruka. Marken motsvarar en femtedel av hela den åkerareal han använder och står för en betydande del av den maskinpark han skaffat.
Till Hyres- och arrendenämnden i Västerås, där ärendet hamnade när parterna inte kunde komma överens om uppsägningen, har mannen uppgett att det är han som har lagt ner pengar och arbetat upp jorden till det den är i dag. I år har han sått in raps. Om han hade fått en hint om att arrendet skulle sägas upp hade han valt något annat i stället, eftersom raps bör användas i åtminstone två år för bästa effekt på efterföljande odling.
Gårdsägarparet å sin sida ville säga upp arrendet för att ha fria händer att tillsammans med sina barn, som hade för avsikt att flytta hem till gården, se över möjligheterna att försörja sig på den utan att ägna sig specifikt åt jordbruk. Det innebär att de hade tänkt låta den arrenderade marken ligga "för fäfot" tills vidare, alltså inte brukas, när de återtagit den från mannen.
Hyres- och arrendenämnden avslår ägarnas ansökan om att arrendet ska sägas upp och ger arrendatorn rätt att fortsätta bruka marken. Dels för att ägarna inte hade för avsikt att själva börja bruka den, dels för att arrendatorns huvudsakliga inkomst kommer från jordbruket.