Oscar Kööhler, 36, och dottern Maja, 1, menar att batteri hemma är något i princip alla skulle tjäna på.
– För oss känns det bra att vi inte nyttjar nätet när det är hög belastning. Vi är en jättejätteliten del av lösningen.
Oscar Kööhler, 35, och Maja, 1, visar in i groventrén i villan i norra Gnesta. I en garderob står en grå låda med lite kablar till: Ett 10 kWh stort hemmabatteri, lika starkt som kanske 12 bilbatterier.
– Just nu använder vi lite el från batteriet, för solen gick i moln precis, berättar Oscar som dragit fram mobilen ur fickan. I en app visar små pilar hur elen åker från solcellerna på taket till batteriet och – när Oscar stängt av värmepumpen – ut på nätet.
– Du köper jättebilligt på natten, och så säljer du batterielen på dagen sedan, när det är dyrt. Det är en jättebra deal, konstaterar Oscar.
Familjen Kööhler-Tidblad har investerat 230 000 kronor i solceller och batteri, men fick sedan 20 procent tillbaka på solcellerna och nästan 50 procent tillbaka på batteriet. Nu sparar de pengar både på solcellerna och batteriet, och dessutom räknar de med att huset stigit i värde.
– Jag har väntat på att någon skulle plocka upp detta. Det är helt vansinnigt tempo men väntat och sunt!
Johan Lexell, hemmaelsinstallatör i Gnesta, dyker upp bland lådor i källaren på ett slitet hus vid järnvägen.
– I de här två lådorna finns batterier som räcker till ett hus en dag. Många har tre gånger mer.
Utvecklingen inom solceller och hemmalagring är helt vansinnig, säger Johan Lexell på Klövsta energi.
Det Lexell kallar vansinnigt är utvecklingen inom solceller och hemmalagring, illustrerad av familjen Kööhler-Tidblad och senast sammanfattad av branschföreningen Svensk solenergi: Enligt Skatteverkets siffror har Gnestaborna fått klart mest bidrag för investeringar i grön energi hemma: 447 kronor per person i fjol.
Sedan kommer ingen och sedan kommer ingen och sedan kommer uppländska Habo (258 kronor), och på tredjeplats Trosa (243 kronor).
Nyköping och Oxelösund kommer långt efter med 103 respektive 62 kronor i bidrag per person.
Varför ligger Gnesta så långt före alla andra?
– För att de stora bolagen inte har tid att göra avancerade installationer. En vanlig handlare säljer batteri till 1 på 100 eller 50 solcellskunder. Vi säljer batterier till alla som köper solceller, säger Johan Lexell.
Varför har det blivit så?
– För att vi jobbar lokalt. Det tar tid och kräver kompetens att sätta in ett batteri, och du måste ta ansvar efteråt. Det finns många fler som kan klättra på tak än som kan installera elsaker.
Han berättar att han, i den trånga källaren, fått besök av en delegation kineser från Huawei.
– De ska leverera 500 MWh batterier till Europa och 2,6 procent var bokat till Gnesta, de tyckte det var orimligt! Jag tyckte det kändes coolt, säger familjeföretagaren och miljöpartisten Lexell.
Paradoxalt nog är solcellerna i norr mest värdefulla, för de ger el tidigt på morgonen, förklarar Oscar Kööhler.
Gnestaborna var sjunde bäst i landet på att installera laddpunkter för fordon, och nr 19 när det gäller solceller. Men när det handlar om att sätta in batterier hemma, då fick man tre gånger mer bidrag än närmaste konkurrent. Det var Trosa.
– Jag mejlade faktiskt till energiministern i fredags, när jag såg siffrorna. Vi har ju lösningen på energiproblematiken: solenergi, energilager och smart konsumtion.
– Orderboken är fullsmetad deluxe.
I dag är det till och med ekonomiskt med batteri utan solceller.
– Svenska kyrkan gör så, med kylskåpsstora batterier, och de får inte ens bidraget.
Oscar Kööhler och Sofia Tidblad planerar redan för mer solceller och större batterier.
– Vi tänker att det är steg mot en bättre, hållbar framtid för barnen.