Gnestakvinnan betalade förra hösten totalt 52 000 euro – över 670 000 kronor – till ett Cypernregistrerat värdepappersföretag som är verksamt i Sverige.
Planen var att hon skulle tjäna pengar på CFD:er, även kallade marginalkontrakt, ett finansiellt instrument som bygger på prisskillnader och räntor på världsmarknaden.
I sin anmälan till Allmänna reklamationsnämnden, Arn, skriver hon att en "svensk, personlig rådgivare" från bolaget ringde henne varje dag och tipsade om marknadstrender och annat som skulle ge avkastning. Rådgivaren ska ha tjatat om att hon skulle sätta in mer pengar för att rädda det hon redan satsat, vilket hon också gjorde, i flera omgångar.
Bolaget svarar Arn att det tydligt varnat Gnestabon om riskerna med CFD-handel. Hon ska dessutom ha erbjudits 100 000 kronor för att lösa tvisten – en summa som bolaget efter klagomålet till Arn höjde till 150 000 kronor.
Arn avvisar dock ärendet. När parterna är oense i en så här komplicerad tvist krävs en utredning med muntliga samtal och så jobbar inte nämnden, står det i beslutet.
Den som i dag loggar in på bolagets hemsida möts av reklam, men också ett meddelande om att 89 procent av dem som handlar CFD:er med dem förlorar pengar. Bolaget uppger också att det sedan augusti månad inte längre säljer investeringstjänster.
Det är Finansinspektionen som, i en föreskrift från 2019, tvingar alla företag som saluför CFD:er att varna kunderna.
Kvinnan har avböjt att medverka i tidningen.