Anmälaren är anonym och skriver till kommunen att hen och hens barn blev jagade av älgen under en promenad i skogen.
Vid anmälan ställs frågor som behöver besvaras för att kommunen ska veta hur problemet ska tacklas. Bland annat ska anmälaren svara på om hen har påtalat problemet för den berörda, varpå anmälaren svarar "nej".
Därefter ska anledningen till att hen inte varit i kontakt med vederbörande beskrivas. Anmälaren svarar: ”Älgen går inte att tala med.”
Det visar sig att det handlar om en älgko och dess kalv som, enligt anmälaren, äter frukt från hens trädgård: "Den gick även till attack mot min granne. Vi kommer inte våga gå ut i skogen så länge den finns kvar", skriver anmälaren och undrar varför man inte avlivar älgen.
Enligt miljöenheten kommer ärendet inte att återkopplas till den klagande, då inga fler anmälningar om älgen har gjorts.
– Vi bad kommunens viltvårdare att åka ut för att göra en lägesbedömning, men han träffade inte på någon älg med avvikande beteende. Det är en älgko som skyddat sin kalv och det är normalt att den har ett sådant beteende då, men det brukar vara övergående på några veckor. Man brukar vänta till älgjakten i sådana här sammanhang, säger Jessica Lemon, miljöinspektör på Gnesta kommun.
Hur många älgar som får fällas beror bland annat på älgtätheten i länet, enligt Naturvårdsverket.
– I Sörmland är älgtätheten låg. Det kanske inte är fler än en till två älgar per 1 000 hektar, säger Anders Fredriksson på Jägareförbundet.