Vissa år har folk pantat mindre flitigt än året innan, men över tid återvinner Gnestaborna allt mer pet-flaskor och burkar. Och ständigt mest i länet.
– Det funkar bra. Jag tycker att det är bra för miljön, bra för alla, säger Bogoslava Lind, som står med en stor papperskasse vid pantautomaten på Coop.
Maskinen ser ny ut och har en modern skärm, men det rytmiska ljudet av aluminium som knögglas ihop är det gamla vanliga.
Årets statistik från Pantamera, även känt som Returpack – som ägs av dryckes- och matbranschen – ger än en gång Gnesta en ohotad förstaplats i länet: 385 pantade artiklar per person år 2022.
Faktum är att Gnesta toppat statistiken åtminstone sedan 2014, med Katrineholm som evig tvåa, visar SN:s genomgång. Men medan katrineholmarna år 2015 var snubblande nära att ta över ledartröjan – 195 pantningar jämfört med 197 för Gnestaborna – har försprånget nu ökat till ointagliga 385 jämfört med 308.
– Det är kanon att vi är bäst. Så ska det vara, så att det inte hamnar i skogen, säger kommunfullmäktiges ordförande Sven Anderson.
– Jag vet inte varför, men det är lätt att panta. Alla affärer har ju.
Hur gör du själv?
– Jag samlar hemma i en påse, när den blir full åker jag ned till Stopp.
I hela riket ligger Gnesta på en hedrande femtondeplats, dock hästlängder ifrån giganten Strömstad vars invånare pantade i snitt 4 166 artiklar i fjol.
Sämst i Sörmland på att panta? Oxelösund, med blygsamma 176 artiklar per person 2022.
I kommunen finns fem pantplatser: Vid matbutikerna i Gnesta och så i Björnlunda och Stjärnhov. Den på Stopp klarar hela säckar med flaskor och burkar.
Aluminiumburkarna körs till Eskilstuna och sedan Norrköping och blir nya burkar. I naturen tar det upp till 500 år för dem att rosta sönder.
Från Gnesta hämtas materialet i så kallade komprimatorbilar som kör till Eskilstuna, berättar Sara Barthelson Riismark på Pantameras kommunikationsavdelning.
– Där lastas det av på hjullastare, som drivs på HVO100 (biodiesel, reds anm), på stora sidotippande volymbilsekipage om totalt 160 kubikmeter. De går på antingen HVO100 eller biogas100 ned till fabriken i Norrköping.
Där sorteras och balas materialet och går sedan vidare för att bli nya burkar och flaskor.
Vid Strömmentorget har det blivit strul i automaten, Bogdanas kamrat trycker ut kvittot och sedan går det bra att fortsätta.
Borde det vara mer eller mindre betalt?
– Nej, jag tycker att det är lagom faktiskt, säger hon.
Tar du pengarna eller skänker du förtjänsten?
– Det är lite olika.
– Jag tycker folk är jätteduktiga. Man tänker på det. Man slänger inte, säger Bogdana Lind, viker ihop sin papperskasse och går in i butiken.