Det finns två sorters avgifter till Svenska kyrkan, kyrkoavgiften och begravningsavgiften. Den förstnämnda betalar bara medlemmar i Svenska kyrkan men den andra är obligatorisk eftersom alla ska begravas till slut.
Bruno Jervfors i Hållsta har varit aktiv socialdemokrat i mer än 40 år men blev lite tveksam när frågan 2011 kom om han kunde ta uppdraget som begravningsombud.
– Jag trodde det handlade om att bistå som officient vid borgerliga begravningar. Men i princip är jag den som kontrollerar att kyrkan sköter sina åtaganden. Det ska vara vattentäta skott mellan kyrkoverksamheten och begravningsverksamheten, som bland annat handlar om raserade murar eller belysning.
Insyn ges i samband med att han deltar i cirka 16 sammanträden om året, både i kyrkorådet och fullmäktige. Dessutom skriver han en årlig rapport om de två församlingarna i kommunen samt skriver en budget med hjälp av en auktoriserad revisor.
Ett av kraven för uppdraget är ekonomisk erfarenhet vilket Jervfors har, innan pensionen var han biträdande miljö - och statsbyggnadsdirektör i Järfälla kommun.
Ett annat uppdrag är att hålla kontakt med företrädare för andra trossamfund än Svenska kyrkans och andra berörda parter.
– Jag har även tryckt på om att bygga ut kyrkogården med ett helt religionsneutralt område i framtiden. Den som vill ligga begravd med sitt huvud åt ett visst håll ska kunna få det. Precis på samma sätt som ateister ska kunna bli begravda utan kors.
I dag har Gnesta avtal med Nyköpings kommun som utför särskilda begravningar.
– Det vore väl bra om anhöriga skulle slippa åka till Nyköping för att besöka graven. Redan i dag är människor begravda här som fötts in i olika trosamfund men som vid sin död inte ens varit religiös och till och med konverterat.
[fakta nr="1"]
77-årige Bruno Jervfors är själv inte troende. Han berättar att som liten grabb hemma i Sundbyberg gick han som de flesta andra barn i söndagsskola.
– Visserligen är jag döpt och har konfirmerats trots att jag svarade fel på de två ynka frågor jag fick. Jag var den som ställde "fel" frågor om Jesus, som hans höftskynke på korset. Prästerna hade lite svårt att förklara varför skynket ibland var grönt och ibland vitt, minns Bruno Jervfors som dock är medlem i Svenska kyrkan.
– Jag uppskattar kyrkans diakoniverksamhet. Det är bra och viktigt när de hjälper människor som inte har råd att skaffa en varm vinterjacka eller med en tågresa.
– Men jag är övertygad om att när man dör så dör man. Det är ingen själ som kommer in och tar över.