– Jag vill ha ett garage.
Det är en stor anledning till att Jesper Hansen vill stanna i uppväxtorten. Han vill ha en villa och ett garage för att kunna odla sitt bilintresse, ett intresse han delar med många andra Gnestaungdomar. Men det finns fler anledningar till att han vill bo kvar.
– Jag vill inte bo i lägenhet, dessutom är det så dyrt i Stockholm. Här är jag nära naturen också. Jag tycker om att fota natur.
Kameran har använts flitigt de senaste åren, då Jesper läst en fotolinje på Kulturama gymnasium i Stockholm. Nu har han tagit studenten och funderar på vad han vill göra framöver. Kameran har han lagt på hyllan ett tag, i stället funderar han på att utbilda sig till svetsare. För tillfället bor han hos sina föräldrar i Gnesta och står i bostadskö.
Flickvännen bor i Stockholm, och dit åker han ofta, men många barndomsvänner bor kvar i Gnesta. Frågan är hur länge. Eftersom Gnesta är litet och inte har ett stort utbud för ungdomar, är det avgörande att smidigt kunna ta sig till andra ställen.
– Vi är extremt beroende av SL, därför blir jag så arg över det här med Gnestapendeln. Jag är jätteorolig. Gnesta dör utan pendeltåget.
Jesper Hansen förstår varför ungdomar söker sig till Södertälje eller Stockholm. Kollektivtrafiken är inte tillräckligt bra i dag, tycker han. Att rädda Gnestapendeln räcker inte. Fler tåg måste gå, både på nätter och helger.
– På helgerna åker många ungdomar in till Stockholm och festar, men sista tåget går hem vid midnatt.
Nattåg behövs även för ungdomar som jobbar skift.
– Några kompisar har fått jobb på Scania. Eftersom de jobbar skift har de börjat åka bil istället för tåg.
När Jesper Hansen fyller tjugo år i december kan han inte längre åka för ungdomspris. Den extra kostnaden kommer att kännas extra påtaglig, då han ännu inte har något arbete.
Nu ser han fram emot att börja jobba. Och hitta en bostad, i Gnesta.