Rickard Gustafsson, biolog och fiskevårdare hos Sportfiskarna, håller uppsikt över arbetet som pågår vid den del av Sigtunaån som rinner mellan Stopp och rondellen ut mot 57:an. Med jämna mellanrum skyfflar grävskopan stora bitar natursten ner i vattnet, samtidigt som de närmaste grannarna nyfiket tittar på.
– Man trösklar med sten så att vattennivån ökar något, förklarar Rickard Gustafsson.
– Tidigare var det ett litet vattenfall där fisken hade svårt att passera, så genom att vi höjer upp bottennivån försvinner vattenfallet och fisk kan vandra.
Sportfiskarna är en ideell organisation som jobbar med fiskevårdsåtgärder runt om i landet. Både Naturskyddsföreningens Bra miljö-fond och Gnesta kommun har finansierat projektet, de sistnämnda via drygt 20 av de sammanlagt 50 ton sten som har placerats i Sigtunaån. Det man nu har åtgärdat är uppemot 150 års förändringar i ekosystemet som, föga förvånande, människan är ensamt ansvarig för.
– Man har upprättat vandringshinder i olika former samt rensat, rätat och dikat ur vattendragen för att utvinna mer jordbruksmark. Man kan säga att vi lägger tillbaka stenarna som våra förfäder tagit bort en gång i tiden och återställer det ekosystem som förstörts i vattendraget, menar Gustafsson.
Det är inte bara fiskar som gynnas av åtgärderna, utan även andra vattenlevande organismer. Stenarna skapar en ökad variation och mer levnadsmiljöer, med små gömställen och bakvatten där fisk kan uppehålla sig eller vila när de vandrar i vattendraget.
– Musslor har också en chans att sitta och filtrera och även insektslarver kan gömma sig bakom stenarna, berättar Rickard Gustafsson.
Hur snabbt kommer man se förändringarna?
– Det är rätt häftigt med den här typen av åtgärder, för det svarar väldigt fort. Vi gjorde en liknande åtgärd på Norra Djurgården och medan vi höll på hade vi jättemycket abborre och mört som simmade förbi. Det visar verkligen vilken effekt det har, säger Gustafsson.
Hur påverkar det här Trosaåns vattensystem, som Sigtunaån hör till?
– Trosaån är väldigt påverkad av människan genom till exempel vattenkraft, svarar Rickard Gustafsson.
– Det finns tre eller fyra kvarnar eller vandringshinder i Trosaån och skulle man åtgärda dem skulle havsöring potentiellt kunna simma upp och leka i de här miljöerna. Så det här är ett steg i rätt riktning när det gäller Trosaåns vattensystem.
Men enligt honom är det svårt att hitta lösningar för Trosaån, bland annat på grund av kostnaderna.
– Ett dilemma är att det tas en del vatten från Trosaån, så det är risk att det blir torrlagt. Det finns många orosmoment, nivåer och åsikter i den här frågan och ganska mycket att utreda innan man kan gå vidare, avslutar Rickard Gustafsson.