Lena Larsson har haft färdtjänst i Gnesta sedan i april, men hon har inte kunnat utnyttja det en enda gång på åtta månader. Antingen har hon fått beskedet att det är fullbokat eller så har hon endast kunnat boka färdtjänst på tider som skulle tvinga Lena Larsson att vänta uppemot en timme på stationen.
– Jag ville åka tio över åtta ner till stationen. Kvart över sju fick jag en tid, för de sa att det annars inte skulle gå, säger Lena Larsson, som flera gånger har fått be sina grannar om skjuts till stationen eller till affären.
SN har tidigare rapporterat om färdtjänstkaoset i Sörmland, där Nävertorps specialtransporter förlorat tillståndet från Transportstyrelsen.
För snart två veckor sedan rapporterade tidningen att även Katrineholms vård och omsorg förlorat sitt uppdrag, detta redan innan avtalet trätt i kraft. Bland annat saknade flera av deras bilar vinterdäck när den första snön föll. 650 resor blev försenade och flera kunder blev även helt utan transport.
Lena Larsson känner en av färdtjänstchaufförerna, som menar att när det krisat i större orter som Nyköping så har Sörmlandstrafiken helt sonika backat upp med färdtjänstbilar från Gnesta.
– Så vi får stå utan eller vänta väldigt länge. Det här handlar ju om sjuka människor, säger hon.
Men något tydligt besked om att fullbokningarna har att göra med avtalskaoset får Lena Larsson inte när hon ringer Sörmlandstrafiken. Enligt färdtjänstchauffören som hon talat med är den officiella versionen att det helt enkelt är fullbokat.
– Så jag frågade de på Sörmlandstrafiken när jag skulle beställa om det berodde på strulet i Nyköping. Det svarade man inte på, man svarar inte när det blir obehagligt.
Lena Larsson har heller inte kunnat få något besked på hur långt innan hon egentligen ska behöva boka färdtjänst för att kunna garanteras skjuts. På frågan om hon måste boka färdtjänst flera veckor innan får hon heller inga svar.
– De låtsas att det är fullt. Det är så fräckt. I storstaden har man fler möjligheter att ta sig med bussar, här har vi ingenting, säger Lena Larsson som upplever att det mörkas kring hur det egentligen ligger till.
Lena Larsson upplever att det är de sjuka och gamla som hamnar i kläm när det skrivs dåliga avtal. Själv har hon fått be grannarna om hjälp att köra henne när hon behövt ta sig till affären eller till stationen.
– Jag tycker det är fruktansvärt. Jag har en ryggmärgsskada, har svårt att gå och har ledsagare, men det finns de som har det värre och är utan familj. Hur ska de få mat? Ska man sitta i två timmar i affären och vänta?