"Ibland så finns det kattbajs. Ibland så finns det hundbajs. Utan att vi vet", säger Klara Grundvik Donat, 5.
– Det är tråkigt. Det blir merjobb. Och barnen blir besvikna, säger Annelie Theorén, förskollärare på Kristallen i Gnesta.
Efter flera incidenter med hundbajs i förskolan Kristallens tre sandlådor på sistone skrev personalen ett inlägg på Facebook som väckt stor sympati. Fekalierna kladdar på kläderna och kan följa med in, så att golv och mattor måste rengöras.
– I början var det inga problem alls. Sedan har det gått i vågor. Bajsfritt i tre år, sedan problem igen. Så det är väl vissa hundägare.
Annelie Theorén har jobbat på Kristallen sedan 1998.
Den stora gården lockar många tidigare förskolebarn, i lågstadieålder och uppåt, samt föräldralediga med småttingar, att leka när förskolan är stängd. Det välkomnas.
Men i Facebooktråden skriver närboende att de inne på gården sett ungdomar med hund i fredags kväll och en familj med hund under helgen.
Genom åren har Kristallen ibland fått skylta mot hundar, nu blir det aktuellt igen.
Hundrastning och vandalisering på förskolegården går i vågor, säger förskollärare Annelie Theorén, som är inne på sitt 25:e år på förskolan Kristallen i västra Gnesta.
En morgon möttes barnen också av att deras utekök var sönderhoppat. Personalen gjorde pedagogik av skadegörelsen.
– Vi pratar ju med barnen om att inte förstöra för andra, när någon annan byggt något till exempel.
Knipan löste sig snabbt den gången: Småföretagaren Johan Karlsson såg inlägget på internet och kom raskt med ett nytt kök.
Och problemen ska inte överdrivas.
– Skadegörelse sker inte ofta. För några år sedan brukade någon hoppa på våra solskydd så de gick sönder. Det har inte hänt nu, säger Annelie Theorén.
På Förskolan Kristallen går 35 barn i två grupper, med sex--sju pedagoger.