Framför allt är det bristen på information som förvånat.
– Det var vi som jobbar i stallet som fick ta hand om alla gråtande elever och upprörda föräldrar, säger Jenny Norrby, lärare på skolan.
Ett meddelande om att skolan skulle tvingas stänga lades ut på klubbens facebooksida, liksom på hemsidan, den 23 april. Men för många av de berörda var det först i och med SN:s artikel den 29 april som de fick veta det.
– Det gick väldigt fort och vi fick ingen information, det var Hedda som fick höra det av kompisar i skolan, säger Cecilia Flöje, vars sjuåriga dotter Hedda Flöje har ridit på skolan sedan starten i september.
Först senare kom det upp informationslappar i stallet, berättar Cecilia Flöje. Hon tycker att det är synd att skolan ska läggas ner nu när barnen precis börjat känna att det är deras ridskola.
– Det känns ganska tråkigt, säger Hedda Flöje, samtidigt som hon ser fram emot sista lektionen då eleverna själva har fått välja aktivitet och önska hästar.
Även Jenny Norrby fick höra om nedläggningen ryktesvägen, trots att hon är anställd på skolan. Hon tycker att styrelsen kunde ha bjudit in till ett medlemsmöte för att informera om hur illa det låg till.
– Allt var så glatt, det kom ingen förvarning.
Men kritiken handlar inte bara om hur informationen har gått ut. Vid årsskiftet byttes en del av personalen ut, något som Jenny Norrby menar var förhastat.
– Personal byttes ut. De ville få in en person med rätt utbildning för att kvalitetsmärka ridskolan. Men hon som de anställde skulle behövt jobba som stallchef i minst ett år för att de överhuvudtaget skulle kunna ansöka om den märkningen, säger hon.
Jenny Norrby menar att det var en väl drastisk åtgärd med tanke på att ridskolan var så pass ny. Dessutom ser hon det som anmärkningsvärt att det tog flera månader efter årsmötet innan den nya styrelsen hade koll på det ekonomiska läget, särskilt som många av de gamla styrelseledamöterna var kvar.
– De måste ju ha vetat om det här ett tag. Det är inte som att man bara behöver lägga ner över en dag, säger hon.