"Vabruari" har kommit att bli ett begrepp för den tid på året då vabbandet slår rekord – februari, då tillfällig föräldrapenning tas ut för mellan 180 000 och 200 000 svenska barn.
Nu är det som bekant mars, men vinterkräksjuka, säsongsinfluensa och andra smittsamma sjukdomar lär inte sluta härja helt för det. Och enligt statistik som nyhetsbyrån TT tagit fram är Gnesta ovanligt vabbtätt.
När antalet utbetalda nettodagar från Försäkringskassan 2011-2015 sätts i relation till antalet barn i åldrarna ett till elva år landar kommunen på ett snitt på 6,3 sjukdagar per barn och år – den femte högsta noteringen i landet efter Arjeplog, Håbo, Nykvarn och Nordmaling.
Anna Sandklef, informations- och näringslivschef i Gnesta kommun, har ingen teori om vad som ligger bakom den höga siffran.
– Det kan jag väl inte påstå att jag har. Inte som jag vill dra i media, säger hon.
Niklas Löfgren, familjeekonomisk talesperson på Försäkringskassan, har däremot en förklaring som han presenterar för TT. Den går ut på att "medelrika" kommuner är de som vabbar mest.
– Om man har hög inkomst förlorar man mer på att vabba och om man har väldigt låg inkomst, exempelvis på grund av arbetslöshet, så går det inte att använda försäkringen. Det skulle kunna förklara vissa skillnader, säger han till nyhetsbyrån.
Av statistiken framgår att det i den kommun där det vabbas mest, Arjeplog, vabbas hela fyra gånger mer än i den kommun där det vabbas minst – Danderyd.
Trosa kommun befinner sig varken i toppen eller botten av listan.