– Nationell statistik visar att det kan skilja mer mellan klasser på en skola än mellan skolor, säger Kerstin Andersson, IT-/mediapedagog i Gnesta kommun, angående hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) används i undervisningen.
Enligt Kerstin Andersson hänger det till stor del på hur de enskilda lärarna tar in IKT i undervisningen, något som i sin tur kan bero på hur mycket kunskap och stöd de får för att göra det, liksom på den allmänna arbetsbelastningen och tillgången på fungerande devices.
IKT kan vara ett hjälpmedel i utbildningen på flera sätt: Sedan några år tillbaka abonnerar Gnesta kommun på inlästa läromedel – läroböcker i ljudform som alla elever får använda både privat och i skolan. På skolornas datorer och iPads finns även stavningsprogram och talsyntes för att kunna få egen text och webbsidor upplästa på flera språk. Det finns också möjlighet att få ladda hem de programmen på privata datorer. Men IKT kan också ge fler elever möjlighet att göra sin röst hörd, ta till sig undervisningen och kunna redovisa det man lärt sig.
– Förut användes främst skriftlig och muntlig redovisning för att bedöma elevernas kunskaper, men om du även kan redovisa med en film, en blogg eller ett ljudklipp så ökar möjligheterna att fler elever får visa sina kunskaper. Och det ska inte hänga på vad du har för utrustning hemma, säger Kerstin Andersson.
Hon pratar om ett "apptapp" – förut var det tillgången på plattor och datorer hemma som skilde barnen åt. Nu när de flesta har tillgång till verktygen är det i stället apparna som skapar klyftor: de barn vars föräldrar har kunskap och möjligheter att köpa lite dyrare appar får ett försprång jämfört med dem som bara använder gratisappar.
– Då blir det ännu viktigare att skolan kan bidra till att alla får samma möjligheter, säger Kerstin Andersson.