Huvudargumentet för en återremittering var att man inte kände att de ekonomiska konsekvenserna tydliggjorts.
– Vi vill ha en ekonomisk genomlysning för att gå vidare med en folkomröstning, sa Ann-Sofie Lifvenhage (M).
Hon fick medhåll av Sarah Kindberg (FP).
– Vi har lovat Gnestaborna en omröstning men vi måste vara i konsensus kring en sådan jättefråga, säger hon.
Kukkamariia Valtola Sjöberg (MP) var den som drev frågan om en folkomröstning hårdast. Hon kallade KS beslut för ödesdigert.
– De ekonomiska konsekvenserna har undersökts. Det här känns som skuggridåer för att man inte vill ta ställning. Det är ett ödesdigert beslut för Gnesta, säger hon.
Kommunstyrelsen klubbade också vidare årsredovisningen för 2013. En årsredovisning som inte innehöll några glädjesiffror, från ett resultat på 7 246 miljoner under 2012 till ett resultat på 1 469 miljoner under 2013.
– Kostnaderna har dragit iväg. Det rör de sig om barn- och utbildningsnämnden och socialnämndens underskott men också om att vi fått mindre intäkter, säger Nils-Erik Sehlin, kommunchef i Gnesta innan sammanträdet.
De minskade intäkterna beror dels på minskade skatteintäkter orsakade av en minskande befolkning. Men Sehlin tycker inte att det finns någon anledning till oro.
– De senaste åren har vi gjort stora plusresultat så det här är i sig inget problem. Däremot kan det bli ett problem om vi fortsätter göra svaga resultat.
Och hur ska ni undvika det?
– Vi har bland annat stort fokus på uppföljningar och går in och granskar alla förvaltningar, säger Sehlin.