Under förra lördagen drabbades Kumla kommun av en omfattande cyberattack.
”En aktör har tagit sig in i vår IT-miljö och hotar nu att läcka ut information om inte en lösensumma betalas inom en viss tid” skrev kommunen några dagar senare i ett pressmeddelande.
– Det är något som kan hända vem som helst, vi diskuterar inte om, utan när det här ska hända, säger Gnesta kommuns IT-chef Hans Haglund.
Under fredagsmorgonen medverkade han i P4 Sörmland, där samma budskap fördes fram. Men det handlar inte om att Gnesta är speciellt utpekat, utan om att ingen vet var det inträffar nästa gång, förklarar han.
– Det var inte Kumla i sig som hackergrupperna var ute efter. De slår till där de hittar sårbarheter. Nästa gång kan det vara Gnesta kommun, eller ett företag som Scania i Södertälje.
Enligt Hans Haglund är det internationella hackergrupper som ligger bakom de många attacker som sker för tillfället.
– De flesta attackerna kommer från länder som Ryssland, Iran, Saudiarabien, Kina eller Nordkorea. Där finns det stora hackergrupper som understöds av regimerna.
Men enligt Hans Haglund är det oftast inte statshemligheter som grupperna är ute efter.
– Det handlar om pengar i slutändan. Hackergrupperna krypterar all data och begär stora summor för krypteringsnyckeln, eller så hotar de med att sprida ut uppgifter som de kopierat, säger han.
Får de betalt?
– Uppenbarligen är det lönsamt eftersom de fortsätter. Det finns ingen offentlig verksamhet som har betalat. Men jag kan samtidigt förstå att privata företag, som förlorar miljoner varje dag systemen ligger nere, kan överväga det.
Går det att förebygga?
– Ja, med en bra cyberhygien – där man uppdaterar sin programvara regelbundet. Vilket ibland inte görs i tid på grund av resursbrist, sedan kan det finnas oupptäckta brister.
Tänker du ofta på risken för cyberattacken under vardagen?
– Absolut, vi har det här på agendan hela tiden. Den första kommunen som drabbades var Kalix, för dem tog det ett år att återställa allting.
Hans Haglund påpekar att kommunala verksamheter är helt beroende av IT-stöd.
– Allting är datoriserat i dag, från dörrarnas passersystem till medicinlistor i omsorgen och skolelevernas scheman.
Kommunerna har dock backupsystem som kontrolleras regelbundet.
– Att komma igång igen med hjälp av dem tar ett par dygn, det jobbar de dygnet runt med i Kumla nu, men innan allting är återställt tar som sagt mycket längre tid än så, säger Hans Haglund.